Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Internationella förbindelser - 2. Fackföreningsinternationalen före världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
gifter, tvister av betydelsefull taktisk och principiell inne-
börd.
Flertalet av dem, som representerade organisationerna i
detta internationella samarbete, voro medvetna om, att inter-
nationalen till att börja med måste begränsa sina uppgifter
och strängt hålla sig till den rent fackföreningsmässiga verk-
samheten.
Den allvarligaste konflikten uppstod därigenom, att den
franska landsorganisationen (C. G. T.) krävde, att på dag-
ordningen till den fjärde internationella konferensen, som
hölls i Amsterdam 23—24 juni 1905, skulle uppföras frågor
rörande generalstrejk, antimilitarism och 8-timmarsdag. Den
internationelle sekreteraren ansåg sig icke kunna utan vidare
tillmötesgå fransmännens krav, utan tillställde i god tid före
konferensen de olika landsorganisationerna en förfrågan,
huruvida det skulle beviljas eller icke. Av de svar som
avlämnades framgick, att man i allmänhet hyste den upp-
fattningen, att särskilt frågan om antimilitarismen vore en
sak, som icke vidkom en rent facklig sammanslutning, utan
borde den hänvisas till de politiska, socialistiska kongresserna.
Från belgiska landsorganisationens sida uttalades sålunda
till exempel, att ”behandlingen av rent teoretiska spörsmål
hör icke hemma på konferensen med de fackliga landsorga-
nisationernas ordförande”. Från dansk sida framhölls, att
frågorna om generalstrejk och 8-timmarsdag borde upp-
föras på dagordningen, men däremot icke frågan om anti-
militarismen. Ungefär samma uppfattning företräddes
från svensk sida. Det tyska svaret gick ut på, att ”de inter-
nationella konferenserna ha till uppgift att befästa de inter-
nationella förbindelserna mellan fackorganisationerna och
skola icke vara en diskussionsklubb, där man behandlar teo-
retiska spörsmål”. Från Italien svarades, att majoriteten
inom landsorganisationen vore av den meningen, att dessa
frågor icke hörde hemma på konferensens dagordning, utan
borde behandlas å respektive landsorganisationskongresser.
Då fransmännen funno, att man icke var benägen att till-
mötesgå deras krav, uraktläto de att sända representanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
