Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästens vård och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
linorna åt andra sidan, lyckades vi blifva herrar öfver ho-
nom. Denna vår lilla list kunde han tydligen icke komma
underfund med, han stod fortfarande lutad åt höger och föll
naturligtvis nu på denna sidau så mycket lättare, fängslades
ytterligare och placerades i det äskade läget. Trots den
långa tid, som förflutit, sedan han förra gången var utsatt
för samma äfventyr, kom han således mycket väl ihåg både
redskapen vid kastningen och, icke nog med det, hade också
strax klart för sig, hvilken ställning, han skulle intaga, för
att komma våra stjelpningsförsök på skam.
Väl vet mail att berätta om honom mycket märkvärdi-
gare saker än så, men må det sagda vara nog.
Hästen har särdeles skarpa lukt- och känselverktyg och
i allmänhet också ett godt synsinne, men detta senare slår
dock ofta, i synnerhet hos äldre hästar, fel. Svart starr är
hos dem en långt ifrån sällsynt åkomma, fastän egaren mån-
gen gång icke sjelf har någon aning derom. Han märker
nog att hans häst, sedan mörkret inbrutit, bär sig litet ta-
fatt åt, har svårt att följa vägen o. s. v. men tror detta bero
på lojhet blott och slöhet hos hästen och grymt nog straffar
honom derför. Det stackars djuret gör väl sitt bästa för
att finna vägen, men hur hårdt måste det icke kännas att
blifva straffad under sådana förhållanden — att få stryk för
det man är blind.
Hästen är sällskaplig, älskar renlighet, och det är visst
icke utan, att han också är en smula svag för glitter och
prydnader, en svaghet, som man väl må förlåta honom, när
man betänker, huru länge han varit menniskans slaf, och
detta som man saklöst kan förbise, utan att derför behöfva
göra sig skyldig till någon som helst vanvård emot honom.
Ty han är dig säkerligen i alla fäll oändligt mycket tack-
sammare, om du skaffar honom en enkel och tarflig sele,
som passar, än en grann och prålande sådan, som trycker
och skafver sönder honom.
Hans arbetskraft och uthållighet hafva vi oss alla förut
tillräckligt bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
