Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nu kom lilla Anna fram med en immig
vattenkaraff och glas. »Jag ser jag måste gå»,
sade Edvard och stoppade en sedel i mor Lenas
darrande hand; »tack för dessa få ögonblick! för
hvad jag här sett och hört! Farväl Elisa! vi
råkas snart, du glömmer ju icke att gifva mig
en dans den sextonde ? Kommer du i håg att du
lofvade mig andra valsen?»
»Ja visst!» och här strålade Elisas ansigte
af oförställd glädje. »Farväl! och au revoir,
Edvard!»
Han lemnade rummet åtföljd af lilla Anna.
»Jag undrar om mors lilla tös orkar bära
karaffen och glasen så lång väg?» sade Elisa,
gifvande denna husmoderliga omsorg som
anledning att kunna återtaga sin plats vid fönstret.
Mor Lena var inte dum der hon låg så
menlös, hennes bleka läppar drogo sig till ett
för-stulet leende. »Ja, det är just min oro»,
svarade hon, »ville inte mamsell vara så god och
se litet hur det går, hon är så liten, fattig
tösen min!»
Från sitt utkik såg Elisa huru grefven och
grefvinnan Cronskjöld ’och friherrinnan
Wildenheim nu samlats till de öfriga vid
körsbärsträdet, der Edvard serverade hela sällskapet friskt
vatten.
»Detta är en verklig läskedryck, som du
hemtat till oss, Edvard, derinne från torpet!»
utropade Thérése och fyllde på nytt sitt glas.
»Jag tror nästan», skämtade hon, »att en väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
