Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt stranden, för att se hur illuminationen der
tager sig ut?»
»Gema, Edvard, jag skall blott säga ett ord
till mamma innan jag går, så att hon ej är
orolig.» Lätt skyndade hon öfver gräsvallen fram
till sin moder, som slagit sig ned på en soffa
med några andra äldre fruar. Hon lyssnade
tankfullt till hvad Elisa hviskade i hennes öra,
gaf en vänlig nick till svar och såg länge efter
de två unga, som arm i arm gingo framåt den
långa kastanjealléen. Snart försvunno de vid
en sidogång som slingrade sig in mellan yfviga
häckar och sakta sluttade nedåt sjön.
Elisa förnam en underbar känsla af ljuf
förväntan. I denna förtrollande natur med sina
magiskt belysta löfkronor, som hemlighetsfullt
susade i den ljumma aftonluften, gick hon
ensam med honom, Edvard! den så länge saknade!
Yar det verkligen sant och icke blott en dröm
af de många, som så ofta föresväfvat henne
alltifrån den dag hon förstod att hon älskade
honom.
Först gingo de tysta framåt, och Elisa tyckte
sig nästan höra sitt hjertas brådstörtade slag,
då Edvards röst åter satte henne in i
verkligheten.
»Hvad det är längesedan vi voro här
tillsammans, Elisa», sade han långsamt i det han
stannade och såg sig omkring, »det var min
nittonde födelsedag för fem år sedan. Hvad jag
väl minnes den dagen och huru ni alla öfver-
Ku hl ma nn, Noveller. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
