Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var nemligen på henne som prostinnan lagt
ansvaret att tillse, det kyrkan blef klädd med växter
och blommor.
»Det är så fint som i en löfsal, det ska’
prostinnan veta, och stora palmerna, som
trädgårdsmästaren skickade oss ifrån Örnstaholm, di
gjorde riktigt »susen» öfver altaret», förklarade
gumman, medan hon röd i ansigtet som en
trumpetare rörde om i champignonskastrullen.
»Tack kära Rundbom, hou är alltid vaken
på sin post», sade prostinnan, klappande på axeln
den hederliga gumman, som förnöjd såg upp
öfver glasögonen och gjorde en prydlig nigning.
Men klockan var mycket, och prostinnan
lemnade köksgebitet, sedan hon belåten fått
visshet om att blancmanger-skålarne voro lyckade,
orrarne väl späckade och laxen magnifik. Hon
gick med raska steg uppfor vindstrappan till
Elisas lilla rum, der den unga bruden, höljd i
ny broderad peignoir, som bäst höll på att kamma
sitt utslagna blonda hår.
Medan brudens klädsel lider framåt, under
betänksamma jemkningar och fästningar af
pro-stinnans omsorgsfulla händer, börjar folk samlas
i stora skockar nere på kyrkplanen, och skrida
stilla samspråkande hän emot de öppna
kyrko-dörrarne.
Solen lyser vänligt ned på kyrkogårdens
lummiga träd, stilla vårdar ioch krattade
sandgångar. Bondhustrurna, som tagit med sig
hemifrån de små trädgårdstäppornas bästa höstblom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
