Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen lutad mot en sten och lät sina drömmande
ögon blicka upp mot de blå skymtar af himlen,
som tittade fram mellan löfkronorna.
Ett par trollsländor med glänsande vingar
lekte nere vid bäcken. Lilla Bengta följde
deras luftiga färd med ögonen och märkte ej, att
ett lefvande väsen sakta närmade sig, förr än
en stor skugga aftecknade sig ett stycke ifrån
henne.
Det var Wira, den stackars blinda hästen,
ett ljusbrunt, vackert sto med hvita fötter och
en hvit stjerna i pannan.
Långsamt och försigtigt kom Wira gående
utför ängens sluttning ned mot bäcken.
Spejande nosade det stackars djuret på alla
föremål, ibland ryggande förskräckt tillbaka för
en obetydlighet, för att kanske strax derpå få
en oväntad stöt mot någon trädstam, hvilket
kom det att spetsa öronen och darra i hela
kroppen.
Vacker och rörande var den stackars blinda
hästen i sin ovisshet om allt som omgaf den;
ibland tycktes det som sattes hennes tålamod
på svåra prof, hon drog då djupa suckar, lyfte
sakta upp hufvudet, vidt öppnande de stora,
glanslösa ögonen mot himlen, liksom sökande
hjelp.
Lyckligt och väl kom emellertid Wira nu
ned till bäcken, hvars kala kiselstenar vid
brädden ingåfvo henne något misstroende. I djupa,
sörplande drag släckte hon sin törst, låtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
