Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig upp i sista minuten på fotsteget, och .ut
rullade familjewursten i friskt traf genom gårdens
höga gallerport.
Färden gick förbi smedjan; ditin kastade
småbarnen från vagnen helt skygga blickar;
der-inne såg så svart och hemskt ut. Elden
flammade till, vild och röd, kastande upp hela
kärf-var af gnistor genom den höga, sotiga
skorstenen. Mot eldskenet aftecknade sig smedernas
kraftiga gestalter, som svarta silhouetter,
injagande en sådan skräck hos småttingarna, att de
icke iakttogo med hvilket vänligt och gladt
uttryck de bistra männerna lyfte på mössorna, när
öfversten i wursten rullade förbi.
N
Stadsfängelset låg också vid vägen; ett stycke
derifrån voro några af fångarne sysselsatta med v
gräfningsarbeten; ett par af dem stodo nere i
ett dike, tungt böjda öfver sina spadar, de
öf-riga uppe vid vägkanten.
-Bland dessa senare sågs en äldre man med
långt, gråsprängdt hår, starka drag och ett
sorgset, men beslutsamt ansigtsuttryck, hvilken flitigt
arbetade, under det han syntes försänkt i tankar.
»Sven!» ropade hastigt öfverste Ihlstjerna,i
det han tvärt höll in hästarne, »kom hit, skall
du få litet till tobak åt dig, min gosse!»
Fången såg hastigt upp, ryckte af sig sin
hvitgråa mössa och skyndade att åtlyda
befallningen, på samma gång han halft frågande och
halft skyggt betraktade de många ansigtena i
vagnen.
Kuhlmann, Noveller. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
