Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gick omkring laget och bjöd; på hennes ärliga,
feta ansigte läste man tydligt detta: »tag för
er! tag for er! vi ha, min sann, mera derute,
prostinnan och jag!»
Och man tog för sig, det var säkert, så
att man med häpnad hörde prostinnans förslag
att ytterligare gå ned och äta krusbär i
trädgården.
Genom den lilla, grönmålade grinden vandrar
man mellan jordgubbsland och sparrissängar
framåt gångarna, der äppel- och päronträden
breda sin lätta skugga öfver den lysande,
gulröda krassen och den starkt doftande salvian.
vProstinnan visar med en viss stolthet sina
sexton bikupor, beskrifver huru bien svärmade
för fjorton dagar sedan, huru hon sjelf, till skam
för den pjåkige trädgårdsdrängen, tog reda på
de nya svärmarna, som nu trifdes förträffligt,
tack vare hennes omsorg att gnida in de nya
kuporna med elggräs. Öfverstinnan och hennes
syster höra noga på prostinnans praktiska
lärdomar, och under tiden skyndar ungdomen och
barnen ned till krusbärsbuskarna, der de snart
äro såsom försvunna inne bland de bärtyngda,
frodiga qvistarna. Först när öfverstens ljudande
stämma kallar till aflard, framkomma alla på
nytt ur sina gömslen, ännu mumsande, med
rispor på kiud och hand.
Löjtnanternas hjerteblessyrer tyckas hafva
blifvit ännu djupare, och fröknarna Sigi-id och
Theresine rita med parasollerna besynnerliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
