Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ögoublick, då det blifvit tillräckligt
kaffe-dränkt, »jäg är säkor på, kära Yivica, att du ej
gifvit dig tid ännu att läsa din morgonbön i dag,
fast det är Herrans egen dag? Om då åtminstone
kaffet vore väl kokt, men det har min sann en
rätt frän bismak.»
Lilla gumman Vivica blef helt röd på sina
bleka kinder, såg med de insjunkna, stora, blå
ögonen bedjande upp på sin myndiga syster och
svarade mildt:
»Snälla Agneta, du vet att jag tager mindre
tid än du till min morgonbön, då jag gerna ber
med mina egna ord innan jag stiger upp och
kläder mig. Det är nu så mitt sätt. Hvad
kaffet angår, tror jag nog att du lagt litet för
mycket cikoria i kaffeburken. Jag tyckte jag
såg det i går eftermiddags.»
Agneta satte afmätt ned sin kopp på
bordet och valde omsorgsfullt i lilla glassockerasken
en bit efter sin smak, under det hennes breda
mun drog sig till ett svagt hånleende.
»Ja, så är det alltid, min stackars Yivica!
Du vet likväl att det står tydligt och klart
skrif-vet: ’Gack in i din kammare när du beder, och
slå dörren till’; men du ligger i stället helt
makligt och talar till vår Herre mellan täcke
och lakan, dörren står vidöppen till boden, och
jag kunde ju vakna och störa dig. Det står
också skrifvet: ’Af allt arbete blir vinst’; men
rent ut sagdt, min kära Yivica, din kaffekokning
Kuhlmann, Noveller. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
