Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon höll så när på att glömma elfva-kaffet,
men kom tvärt ihåg sin väntande Carolina
Krakelin, grep behändigt lilla kopparpannan, smög
den under förklädet och försvann.
Lilla Yivica, som af presidentskan fått en
antydning om beskaffenheten af det samtal,
hvilket föranledt Agnetas tankspriddhet, stod der
och gned och gned på de envisa fläckarne,
tänkande :
»Ah jo, nog kan man väl ändå räkna ut hur
presidentskan fick sin kappa spolierad. Hade
syster Agneta känt det såsom en pligt att sköta
sina göromål i vår lilla bod på Yesterlånggatan,
så hade hon ej skickat tankarne bort till
Lysekil i oroligt kretsande kring fru kaptenskan och
hennes själsbehof. Måhända oljefärgen då
äf-ven stannat qvar på disken och ej förflyttats på
kappan.»
Hon hörde Agnetas röst i liflig konversation
med vännen Carolina inne från gula kammaren,
och otålighetens rodnad började farga Yivicas
kinder, men hon suckade for sig sjelf: »Herre,
håll mitt häftiga sinne tillbaka! Du sade ju:
»Salige äro de fridsamme, ty de skola kallas
Guds barn!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
