Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Häxeriets ursprung. Den tidigare magien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄXERIETS URSPRUNG. DEN TIDIGARE MAGIEN 5
Studiet av indiernas, persernas och medernas,
kaldeernas och egyptiernas m. fl. äldre folks religioner — varav
många element upptagits i den kristna — visar oss ock,
hurusom föreställningarna om övernaturliga väsens
magiska inflytande, d. v. s. undret, till väsentlig del legat till
grund för den prästerliga verksamheten.
Indiernas Vedaböcker tala om onda andar, rakchasas,
som alltid äro i strid med de himmelska gudarna och
alltid fientliga mot människorna samt antaga tusentals
former av både människor och djur (hundar, vargar, gamar
m. fl.). Förutom dessa orena varelser omtalas en
härskara av asuras, eller verkliga djävlar, mörkrets
personifikationer, i spetsen för vilken stod Vritra, »fienden».
Tron på de indiska onda andarna fördes till Europa av
övriga ariska syskonfolk, och Pictet har visat, hurusom
Tysklands och Skandinaviens traditioner om dessa samt
andra andar till stor del framgått av Hindostans tidigaste
religion. Det var dessa andar, som ifrågavarande länders
spåmän och spåkvinnor åkallade i forntiden, och dessas
magi utvisar ett tydligt sammanhang med Indiens. För att
avlägsna de onda andarnas skadliga inflytande utförde
de indiska prästspåmännen varjehanda exorcismer medelst
magiska ord o. s. v., som närmare angivas av Atarva-Veda.
Bramanerna skulle noga känna dessa besvärjelser, hela den
bramanska kulten var uppfylld av magiska ceremonier, och
de indiska magikerna anse sig än i dag kunna genom
åkallan av dolda makter åstadkomma under. Att spå i
händerna var ock de indiska prästernas sak, och denna
visdom använde de ock vid betydelsefulla tillfällen
(såsom synes av Kalidasas skådespel Schakuntala). Då ett
barn hade »diskus-märket», d. v. s. då linjerna i högra
handen bildade en rundel, ansågs det beteckna framtida
storhet, likaså om hudvecket mellan fingrarna räckte långt fram.
De egyptiskta prästerna hade liksom de kaldeiska vissa
hemligheter för att åstadkomma under, och liksom de förra
visste ock Moses att inverka på sitt folks sinnen genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
