Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Häxsabbaten och Blåkulla. Varulvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 HÄXERIET OCH HÄXERIPROCESSERNA
stormar, göra människor och djur ofruktbara, påföra dem
sjukdomar eller låta dem tvina bort o. s. v.
Påfallande var, att häxorna syntes ha varit oförmögna
att befordra sin egen fördel, ty de voro vanligen fattiga
och eländiga.
Man trodde, att häxorna firade en avskyvärd s. k.
häxsabbat tillsammans med djävulen på vissa ställen, och
dessa mötesplatser voro alltid sådana, som genom
traditionen eller på annat sätt betraktades med en viss bävan.
De mera bemärkta voro kända för att ha varit offerplatser
i hedendomens dagar. Blåkulla var i Sverge det vanliga
stället för häxsabbaten. I Tyskland funnos många sådana,
och det mest beryktade var högsta toppen på Harzberget,
Blocksberget, som blivit vida bekant såsom scenen för
häxsabbaten i Goethes Faust. Dennas firande på den s. k.
Wealpurgisnatten tarvar en särskild belysning. Den heliga
Walpurgis var en västsaxisk prinsessa, som följde sina
bröder i 8:de årh. från sitt hem i England för att hjälpa
dem att utbreda kristendomen i Tyskland, där hon dog
som abbedissa i ett kloster. Från hennes kvarlevor
utströmmade, enligt gamla munkberättelser, en undergörande
olja — naturligtvis någon vanlig olja, som utgavs komma
från helgonet och genom suggestion i vissa fall kurerade
sjukdomar hos troende. Walpurgisdyrkan blev vitt spridd
ej blott i hela Tyskland, utan ock i Frankrike,
Nederländerna och England; kyrkor och kapell helgades åt henne,
reliker av henne förevisades och fester anställdes till hennes
ära. Då i somliga tyska kalendrar Walpurgisfesten ägde
rum 1:sta maj, blev namnet Walpurgis helt tillfälligtvis
förbundet med vissa av de mest kända folkvidskepelserna.
En av hedendomens största helgdagar hade varit 1:sta maj,
då en stor offerfest anställdes och folkets vårförsamling
ägde rum; under århundraden ägde den dagen rättskipning
rum och tändes majeldar — och härmed fortsättes än i
dag även å många ställen i Sverge å »Walborgsmässoafton»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
