Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Häxeriväsendets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄXERIVÄSENDETS SLUT 31
att försäkra, att det ej finns några trollkvinnor och att de
ej kunna göra någon skada genom trolldom, varigenom de
oförsiktigt hindra den världsliga armen att straffa dem».
År 1518 tadlade den venetianska senaten inkvisitionens
våldsamma framfart i Valcamonica, och den beslöt, att i
alla processer om häxeri städernas styrelse skulle
sammanträda jämte de andliga.
Bland de frimodige män, som bekämpade tron på
trolldom, märka vi isynnerhet filosofen P. Ponponaaai,
som i början av 16:de årh. skrev ett arbete emot tron på
häxeri och andar, vilket dock sattes på index av påven;
vidare Ulrico Molitore, professor i juridik i Pavia, som
påstod, att häxresorna och häxsabbaten voro blotta dikter,
samt den holländske läkaren Johan Wgyer, som bildat sig
genom vidsträckta resor i Grekland och Afrika. Han upp
trädde 1563 med en skrift: »Om djävuls-bedrägerierna»
i strid för häxornas oskuld och mot domarnas grymhet;
han återförde trolldomsväsendet och de sjukliga
företeelserna hos de »besatta» dels till deras naturliga orsaker,
dels till bedrägeri eller illusioner. Men han talade förgäves;
få läkare voro så fördomsfria som han, och de
protestantiska s. k. reformatorerna trodde fullt och fast, att
sjukdomar, som nu kallas konvulsioner, mani eller vansinne,
voro »besattvarande» av djävulen. Luther vredgades på
de läkare, som ville ur naturliga orsaker förklara och med
medikament behandla sådana sjukdomar, och denne man,
som en gång slungade sitt bläckhorn, som han trodde, i
huvudet på djävulen, yttrade angående »häxor», vilka
uppgåvos hava stulit smör och ägg från några bönder: »Jag
skulle ej ha något medlidande med dessa häxor; jagskulle
bränna dem allihop.»
I 17:de årh. uppträdde även några läkare och
vetenskapsmän mot häxeriprocesserna, såsom italienaren Porta
(d. 1616), Sacchias och jesuiten Spee, den sistnämnde
med en anonym bok därom under trettioåriga kriget; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
