Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAINT-SIMONS DÖD.
Efter Malons »Histoire du SociaHsme».
jungar Rodriguez, Halévy och läkaren Bailly. Han manade dem från sin
dödsbädd till uthållighet i det förestående arbetet. »Frukten är mogen,
ni skola plocka den!» sade han flera gånger.
Vid begrafningen var ingen af hans släktingar tillstädes, men af hans
gamla lärjungar hade också Augustin Thieriy och Auguste Comte
infunnit sig. Bailly och Halévy talade vid grafven. Den förre betecknade
Saint-Simon som »grundläggaren af en mänsklighetens fysiologi».
Ett stormigt, sällsamt lif var afslutadt, en lidelsefull, orolig ande hade
slocknat, en rastlös och befruktande verksamhet var till ända. »Blott de
som sluppit ut ur dårhuset slippa in i berömmelsens tempel», hade
Saint-Simon en gång skrifvit till en släkting. Och till Olinde Rodriguez hade
han sagt: »För att uträtta något stort måste man framför allt ha lidelse.»
Denna glödande lidelse hade han själf besuttit. Den hade varit
driffjä-dem i hans oregelbundna lif och i hans oordnade produktion. Det fanns
hos Saint-Simon det stänk af galenskap, som återfinnes hos de flesta
stora genier.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
