Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
disciplin och
massver-kan, som denna
sistnämnda framtvingar,
saknas således på
många viktiga punkter
inom den franska
arbetarvärlden. Utan
tvifvel ligger i själfva
landets industriella
struktur en af de djupaste
orsakerna till den
ständiga splittring, som
genomgår den franska
arbetarrörelsens
historia, en källa till
praktisk svaghet, men
också till rikt och
skiftande intellektuelt lif.
Där Marx fordrade
bevis från den
ekonomiska utvecklingen
satte Proudhon en
enkel appell till
rättskänslan. En sådan
argumentering förde lätt
vilse, men nog förstår
man att den kunde
vinna anklang. OchProud-
hons opposition mot allt tvång, äfven det han ansåg oskiljaktigt från
kommunismen, måste särskildt slå an i ett så genombyråkratiseradt
land som Frankrike. Han vill fram icke blott till jämlikhet, utan äfven
till fullkomlig individuel frihet. Men därför måste staten, som blott är
till för att uppehålla de besittande klassernas makt, helt afskaffas. Så
snart hans ekonomiska teorier genomförts, behöfs ingen statsmyndighet
vidare. På grundvalen af fritt utbyte af produkter och gratis kredit
bildas fria ekonomiska grupper, hvilka inrätta sig i fri ordning. Först så
var man på helt fredlig väg framme vid den verkliga sociala revolutionen,
»afskaffandet af den ena människans utplundring af den andra och den
ena människans regerande öfver den andra».
Detta ideal, som Proudhon döpte till »anarki», var i själfva verket
rätt nära besläktadt med det som Marx och Engels ungefär samtidigt
framlade i sitt »Kommunistiska manifest». Äfven i detta förkunnas
statens (= klass-statens) undergång och dess ersättande med en
association, där i stället för en politiskt regerande makt det blott skall finnas
en ekonomiskt administrerande. Men den stora skillnaden är att Marx
PROUDHON KRING 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
