Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Engels, i riktig uppfattning af klasskampens natur och utveckling,
manade proletariatet att störta bourgeoisin och själf sätta sig i besittning
af den politiska makten för att genomföra den kommunistiska
revolutionen. Proudhon åter manade arbetame att icke taga någon befattning
alls med fienden-staten, icke bry sig om val o. dyl., utan blott bilda
grupper och börja inbördes få i gång fritt produktionsutbyte och gratis kredit
Under 1848 utgaf Proudhon en tidning, »Folkrepresentanten», och
hans inflytande steg bland arbetame så, att han i Paris valdes in i
nationalförsamlingen. Efter junidagarna vann han ännu mera gehör för sina
förslag att, som vi sett Marx uttrycka det, »bakom ryggen på staten»
börja grunda det nya samhället. En »folkbank» grundades med 12,000
medlemmar och 36,000 francs i kapital. Men just när man skulle börja
häktades Proudhon för några uttalanden om presidenten Louis-Napoleon.
Han dömdes till 3 års fängelse, hvilka han aftjänade 1849—52.
Som fängelse var dock den regim han underkastades af det
mildaste slag. Han fick mottaga besök, gå ut i staden, t. o. m. gå på
teatern — och 1850 gifte han sig! Om skälen till sitt äktenskap skrifver
han själf senare till en vän bl. a.:
Jag gifte migf 40 ir gammal, med en ung fattig arbeterska, icke af lidelsefull kärlek —
du förstir lätt af hvilken art mina lidelser äro — utan af medkänsla med hennes ställning, af
aktning för hennes person, därför att jag efter min mors död var utan familj, och därför att jag
— kan du tro mig? — i brist på kärlek längtade efter ett hem och efter att bli far. Några
andra betraktelser har jag icke gjort. Under de fyra år som gått sedan dess har min hustru
skänkt mig tre små blonda, rödblommiga flickor, som hon själf ammat och uppfostrat och
hvilkas tillvaro nu fyller hela min själ.»
Man ser i denna småborgerliga idyll just icke mycket af den
Proudhon, hvars radikalism hela världen korsade sig öfver och som är en af
den senare anarkismens andliga fäder. I kvinnofrågan hade f. Ö.
Proudhon alltid varit konservativ; han var afgjord motståndare till alla
emancipa-tionssträfvanden,
I en rad skrifter utvecklade han på 1850-talet ytterligare den
reaktionära sida, som alltid finnes hos småborgerligt anlagda tänkare vid
sidan af partiel radikalism. Han höll icke ens gränslinien riktigt klar mot
det Napoleonska käjsardömet Hans »anarkistiska» ideal blef mer och mer
helt enkelt en förbunds-republik af små kommuner efter schweiziskt mönster,
och som federalist var han t. ex. motståndare till den italienska
enhets-statens upprättande. En anekdot målar godt hur han inför sig själf visste
att försona de två politiska själar han bar inom sig. Napoleon skulle
en gång ha frågat honom hvad som egentligen var hans samhällsideal.
Han svarade: »Ett samhälle, där jag själf skulle bli afrättad som
reaktionär. » Men en annan gång proklamerade han som målet för sin
äregirighet, att »efter att ha varit tidens mest revolutionära ande blifva tidens
största konservative, utan att uppgifva ett jota af sina gamla åsikter, men
som följd af att dessa brutit igenom».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
