Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest begåfvade unga förkämpar, var
som skapad att förstå och
sammanföra de tre stora folkens olika
synpunkter. Han vädjade till
fransmännens entusiasm, till tyskames
vetenskapliga läggning, till engelsmännens
praktiska erfarenhet. Ursprungligen
en lärjunge af Colins, som vi förut
lärt känna, studerade de Paepe en tid
med mycken sympati Proudhon, men
slöt som Karl Marx’ trogne lärjunge
och vän. Han lade, kan man väl säga,
första grunden till det mäktiga belgiska
arbetarparti, som på de sista
årtiondena — under ledare som Volders,
Anseele och Vandervelde — omskapat
prästernas och kolgrufvomas svarta
land till en lysande medelpunkt för
den internationella socialismen.
De Paepe lyckades på
Bruxelles-kongressen drifva igenom sin
resolution med 30 röster mot blott 4 (och
15 neutrala). Där utvecklas först att
bergverk, kolgrufvor och järnvägar
böra tillhöra »samhället, d. v. s. den
nyuppståndna, rättfärdighetens lagar
underkastade staten», men böra skötas
af arbetargrupper. Beträffande den
odlingsbara jorden förklaras att den
ekonomiska utvecklingen, som äfven
där kräfver maskiner och samverkan,
Å
EUGÈNE VARLIN
1839—1871.
Bondeson, bokbindarlärling i Paris, stiftade
en produktionsförening i sitt fack, medlem
af Interaationalen, anklagad 1868, höll ett
glänsande och gediget försvarstal, dömdes
till fångelse, måste sedan fly till Belgien,
återvände vid käjsardömets fall till Paris,
medlem af Kommunen, till hvars bästa
och dugligaste ledare han hörde, stupade
under den sista striden mot Versaillarne.
— Vari in var främste mannen bland den
marxistiska franska gruppen af
Interaationalen.
gör samma förfarande till en social
nödvändighet. — Här har senare socialistisk kritik mycket att invända.
— Att transportmedlen och skogarna öfverföras till samhällets egendom,
som de Paepe till sist utvecklar, börjar däremot i våra dagar erkännas
äfven från mycket konservativt håll.
Bruxelles-kongressen gick äfven in på den redan ganska aktuella
krigsfrågan. Fransmännen framhöllo vådan af att en regering kan förklara
krig. De Paepe framhöll däremot att krigens verkliga grund ligger i de
sociala missförhållandena. Nutidens flesta krig föras af bourgeoisin och
för handelsintressen. Att vägra krigstjänst är nog vackert, men vore
arbetame öfver lag så långt komna, så såge världen annorlunda ut
och då funnes ingen krigsfara längre. Kongressen anbefallde det
oak-tadt »folkstrejk mot kriget» för att öfverallt hindra de maktägande att
bryta lös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
