Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen samlades
1869 ännu en kongress
af Internationalen, i
Basel. En del fransmän,
med Tolain som
tale-man, gjorde här ännu
ett försök att föra
individens talan mot
statens »öfvergrepp», då
den skulle vilja
upp-häfva den
frihetsga-ranti, som
privategendomen innebar. Men
socialismens
grundtankar hade nu redan så
klarnat, att efter långa
debatter äfven
minoriteten medgaf
nödvändigheten af jordens
na-tionalisering, om än
meningarna sedan
gingo i sär om hur
man därefter borde
ordna saken.
Man kan föreställa
sig hvilken
tankeväckande verkan dessa
årliga kongresser måste
utöfva, där ombud från
skilda länder möttes
och ofta i lidelsefulla
debatter kämpade mot
hvarandra om den rätta
innebörden af
proletariatets utvecklingsrö-intemationella idéer fingo här den form och
afslip-kunde blifva den europeiska arbetar-elitens
gemensamma egendom. Och fast fransmännen vid dessa kongresser ofta måste
draga det kortare strået, blef inverkan af debatterna icke minst bland
deras bäste män. Af Proudhons lärjungar närmade sig åtskilliga
alltmera till Marx’ kollektivism, låt vara med vissa modifikationer — så t. ex.
Malon o. a. Äfven bland blanquistema vann den nya socialismen insteg.
Vi återvända då till Frankrike för att, nu med kännedom om
Inter-nationalens insats, se till hur dess nya arbetarrörelse växte fram under
käjsardömets sista, af sociala och politiska ovädersmoln alltmera
uppfyllda tid.
CESAR DE P^EPE.
1841 —1890.
Född i Ostende, uppfostrad i en jesuitskola, utbildade sig på
sin fritid till typograf, studerade sedan medicin och tog
läkarexamen 1871. Deltog redan som 23-årig ung man i
International ens stiftelsemöte i London och öfvade redan på de första
kongresserna och i synnerhet i Bruxelles 1868 ett betydligt
inflytande, i marxistisk men försonlig riktning; han hade själf
tidigare varit starkt inne på Colins* och Proudhons vägar. Har
som skriftställare och agitator förberedt marken för det
belgiska socialdemokratiska partiet, som grundades 1885 och hvars
ledande själ han var, uppburen af den varmaste popularitet på
grund af sina personliga egenskaper, under de sista åren i
sitt lif.
relse. Socialismens
ning, i hvilken de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
