Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Käjsardömets nedgång och fall: i87o års krig.
Internationale!» franska sektion. — Strejker och förföljelser. — Millière och Malon. — Bakunin.
— Uppviglingsagenterna. — Macé berättar. — Frasmakare och upplysningsmän. —
Käjsardö-met på resan utför. — »Lefve Polen, min herre»! — En dans på vulkanen. — »Glädjens»
hufvudstad. — Käjsardömet blir »liberalt». — Kriget som afledare. — Hvem bär ansvaret? -a
Arbetames krigsprotester. — Internationales manifest om kriget. — Till Sedan.
Intemationalens franska sektion hade sitt hufvudsäte i Paris. Man
sände pliktskyldigast polisprefekten ett exemplar af stadgarna, utan
att till en början oroas. Napoleon vacklade de åren fram och tillbaka
mellan öppet arbetarfientlig politik och koketteri för arbetarvalmännen.
Talrika strejker utbröto, och så oorganiserade som massorna voro togo de
ej sällan våldsamma former. 1867 nedlade 25,000 väfvare i Roubaix i
norra Frankrike arbetet, stormade fabrikerna och förstörde maskinerierna;
de hade alltså ej kommit längre än deras engelska olyckskamrater en
mansålder tidigare. I Paris utbröt en mycket omfattande skräddarsträjk.
Alla strejker i världen skylldes den tiden på Intemationalen —
alldeles som här i Sverge på 1880-talet och än i dag bland efterblifvet folk
på » socialisterna >. Femton af Intemationalens parisiska ledare ställdes
under åtal, men dömdes blott till böter, då de tydligen icke haft annat
med strejken att skaffa än att de uttalat sin sympati för de strejkande.
Dessa domar fälldes i mars 1868. Men under tiden hade en ny styrelse
valts. Denna blef i sin tur åtalad — nu för »hån mot öfverheten» —
och dess nio medlemmar dömdes till hvardera 3 månader. Bland dem
var bokbindaren Eugène Varlin, hvars namn vi redan lärt känna. Hans
försvarstal inför rätten var ett mästerstycke af logisk skärpa och
prole-tarisk vältalighet. Det väckte kolossalt uppseende och bidrog kraftigt till
den raskare anslutning, som Intemationalen nu började få i Frankrike.
Medlemsantalet hade dittills varit högst ett par tusen. Nu beslöto stora
arbetargrupper på 10,000-tal anslutning, ehuru det i regeln stannade vid
en moralisk sådan, utan ekonomiska konsekvenser. Äfven bland hvad
man senare benämnt »de intellektuella» började socialistiska tankar vinna
insteg. Charles Longuet var själen i flera småtidningar, som lästes i
studentkretsar och gåfvo dessa intresse för den nya arbetarrörelsen.
År 1869 arbetade ledande Internationalister som Varlin, Félix Theisz
o. a. på att sammanföra de öfverallt framträdande fackliga
organisationssträf-vandena. Vid valen samma år uppställde Intemationalen egna
kandidater. Ingen af dem blef vald, men den gamle Raspail och den unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
