Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris inneslöt dock kadrerna till en
armé, hvarmed en énergisk ledning
kunnat utträtta mycket. Nationalgardet
räknade omkring 250,000 man, af hvilka
godt hälften bort kunna inom kort
användas till fälttrupper; de visade sedan
under Kommunen hur de visste att
strida, och de begärde inte bättre än
att föras på allvar mot fienden. Men
Trochu gjorde intet för att skola och
utbilda dem. Därtill funnos i den
belägrade staden mobilgardister, reguliära
trupper och marinsoldater till en styrka
på ej mindre än 246,000 man, med
7,500 officerare. Kanoner götos i mängd,
ty nationalgardes-bataljonema samlade
med stora försakelser medel till sådana
åt sig, och de mekaniska arbetame
blef-vo hastigt goda kanoniärer. Allt fanns,
utom god vilja hos de käjsardömets och
orléanismens giktbrutna knektgeneraler,
hvilka bourgeois-republiken satte som
förstyren för all denna revolutionära
patriotism.
Redan den 5 okt. hade Flourens,
en populär och älskvärd ung hetsporre,
som kommenderade en bataljon i
Belleville, fört denna inför Rådhuset för att
fordra utfall i massa och
kommunalval. Regeringen lät honom gå, men
gjorjde intet Några dagar därefter
förnyades demonstrationerna. Man
ropade: »Lefve kommunen!» Men några
re-geringstrogna bataljoner skingrade
massan, och Jules Favre förklarade att
det var omöjligt att göra några val, ty
— en hvar god medborgare måste vara
på sin post på vallarna.
I den revolutionära pressen och på folkmötena ställdes dock nu
regeringen alltmera bestämdt till ansvar för sin overksamhet. Må de
misströstande ge plats åt dem, som tro på att vi kunna försvara oss! Gif
oss en Kommun som 1792, som kan rädda Paris och Frankrike! Denna
stämning vinner alltmera gehör. Så låter Félix Pyat den 27 okt. den
bomben springa: »Bazaine vill kapitulera med Metz och hela armén*.
Regeringen förklarar denna nyhet vara skändlig lögn och förtal, men den
GUSTAVE FLOURENS.
1838—1871.
Medlem af Kommunen.
Son till en berömd fysiolog och själf
vetenskapsman. Deltog i resningen på
Kreta 1866 och sedan i den
revolutionära rörelsen mot käjsardömet.
Medarbetare i Rocheforts »Marseillaise*. En
af de första som ville resa sig mot
na-tion al försvarsregeringens slapphet, men
hade genom sin heta ifver åtskillig skuld
i att rörelsen den 31 okt. misslyckades.
Sedan häktad, befriades 22 jan., valdes
till medlem af Kommunen, en af ledame
för tåget mot Versailles 4 april, hvarvid
han blef tagen till fånga och utan vidare
nedhuggen af en polisofficer. För sitt
lätta och ridderliga lynne högt uppburen
i Belleville, där han under belägringen
kommenderade en bataljon nationalgarde,
och personligen respekterad äfven af sina
* politiska fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
