Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»DE FEDERERADES MUR» PÂ KYRKOGÅRDEN PÈREj LACHA ISE.
Den 27 maj 1871.
(Efter Picchios tafla.)
håll, och dessa offer för inbördeskriget falla för det massakrerade folkets
hämnd, liksom hundrafalt flera af detta folk redan fallit för kulorna från
Thiers’ soldater.
Lördagen igenom slåss man från hus till hus i Belleville. Varlin,
Ferré, Gambon och Trinquet äro med ännu på de sista barrikaderna.
Först kl. 11 på söndags f. m. tages den sista, i rue Ramponneau.
På lördagseftermiddag har också belägringen af Père Lachaise
börjat, där ännu ett par hundra federerade hålla stånd. Artilleriet skjuter
bresch vid stora porten, och på aftonen stormas det. Kampen är här
förfärlig. Skyddade bakom grafvama försvara Kommunens sista kämpar
steg för steg sin tillflyktsort. Man slåss man mot man och med blanka
vapen; vän och fiende rulla döende om hvarandra ned i de väntande
griftema. De öfverlefvande äro till sist drifna mot kyrkogårdens högt
belägna östra höm, mot en mur, som skyddar mot en brant afgrund.
Här falla de sista med vapen i hand för Kommunen. Och hit föras
sedan de på kyrkogården och i dess närhet tagna fångarna och mejas
ned i massa af afrättningsplutonemas eller mitraljösemas eld.
I tre årtionden har sedan dess denna mur — »de federerades mur»
som den kallas — varit en vallfartsort för Frankrikes socialister hvar 18
mars och 28 maj. Stora blodröda kransar, blandade med sorgens svarta
band, hopas här år för år, vid murens fot eller upphängda på den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
