Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tal Joffrins valprogram, hvilket hade till
följd att guesdisterna från norra
distriktet utträdde. Presspolemiken fortsatte
under stigande bitterhet; å ömse sidor
beskyllde man t. ex. hvarandra att vid
olika tillfällen i valsyfte ha dolt en del
af programmet.
På kongressen i St. Etienne i sept.
1882 egde den slutliga sprängningen
rum. Förgäfves manade Rouanet till
försoning. Flertalet, 82 ombud, följde
Brousse; minoriteten, 23 man, lämnade
då salen, under förklaring att de icke
ville underkasta sig »en parodi på dom»
och att de »brutit med possibilisterna för
att rädda expropriations-programmet från
Marseille och Hävre». De begåfvo sig
till Roanne, där de konstituerade ett nytt
»arbetarparti» (parti ouvrier), med en
centralstyrelse på blott 5 medlemmar, och
förklarade de andra uteslutna såsom besmittade af
bourgeois-åskåd-ningar. — Naturligtvis hade den i St Etienne kvarblifna majoriteten
å sin sida icke försummat att framhålla, att Guesde och hans närmaste
vänner voro »bourgeois», hvilka ville regera partiet som diktatorer och
påfvar, och följaktligen uteslutit dem och deras anhängare från partiet
— »parti ouvrier socialiste révolutionnaire français» som det officiella
namnet lydde, tills det ändrades till »fédération des travailleurs
socialistes».
Man märker bakom de principiella skälen till dessa ömsesidiga
uteslutningar hur stor betydelse de personliga slitningarna mellan
maktrivaler och skilda temperamenter haft i hvad som hände. Också
betraktade utanför stående iakttagare brytningen ingalunda som ohjälplig. Fr.
Engels t. ex. påminde om hur i Tyskland striden i 70-talets början stod
skarp mellan Eisenachare och Lassalleaner. »Enigheten var icke möjlig
förrän A, B & C:o uttömt sina krafter. I Frankrike måste nu C, D & C:o
först slita ut sig, så kommer enigheten.»
Denna »utslitning» tog dock vida längre tid än Engels och andra
beräknat. Långt ifrån att rörelsen skulle tendera till sammansmältning,
fortgick tvärtom hela 1880-talet upplösningen.
Guesdisterna höllo sin nästa kongress, — »den 7:de», som de
kallade den, fortsättande sålunda serien af allmänna franska kongresser —
i Roubaix 1884. Det var en liten kongress af 26 ombud, men den var
angelägen att på allt sätt göra sig solidarisk med den internationella
arbetarrörelsen. Ett par ombud från Englands »Democratic Federation»,
Belfort-Bax och Quelch, bevistade densamma, och brodershälsningar in-
BENOIT MALON PÂ 1880-TALET.
(Ur hans stora arbete *Le Socialisme
Integral».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
