- Project Runeberg -  Socialdemokratiens århundrade / Band 1. Frankrike, England /
324

(1904-1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fackföreningar, i motsats tiil de »röda», de själfständiga. Med stöd af
prästerskapet och den nationalistiska pressen samt arbetsgifvares lock
och pock lyckades man också till en tid drifva upp dessa »gulingar»
till en sammanlagd siffra på flera hundra tusen. De ha dock efter den
första anstormen afgjordt kommit på retur.

Det var oftast väldiga slagsmål mellan dessa »gula» och de »röda»,
delvis förda nere under jorden i grufvoma, som föranledde
militärkom-menderingar till strejkplatsema och katastrofer sådana som den i Châlon,
om hvars parlamentariska efterspel vi redan berättat Ännu mera
hotande såg det dock ut 1901 på våren. Då hade kolgrufvearbetame
landet rundt hunnit så långt med sin organisation, att de beslutat
generalstrejk för sin 8-timmars-dag. När regeringen såg att det var allvar,
lofvade Waldeck-Rousseau att genomdrifva deras fordran på lagvägen.
Detta drog dock ut, och flera gånger var man på nytt färdig att låta
strejken bryta löst, då omsider kammaren gick in på en kompromiss:

9-timmars-dag genast, 81/, timmar från 1904 och 8 timmar från 1906.
Ännu återstod dock senatens votum. Grufarbetarkongressen var samlad
i Alais i mars 1902. Då uppdyker där en person vid namn Escalier,
som fått mandat från en förening i Anzin på villkor att själf bekosta sin
resa, och håller ett brandtal för ögonblicklig generalstrejk. Kongressen
ryckes med, och beslutet fattas med 124 röster mot 105. Men nu
uppträdde de gamla grufarbetar-ledame Basly och Lamendin och besvuro
sina kamrater att afvakta senatens beslut och icke sätta allt på ett kort
med nästan säker utsikt att förlora; Escalier var troligen endast en agent
för nationalisterna för att drifva regeringen in i en ohållbar situation.
Deras ord gjorde intryck, med 105 röster mot 98 återtogs
generalstrejks-beslutet, hvarpå Escalier afdunstade. Det var den väl organiserade
Norden som här segrade öfver de senare tillkomna kamraternas hetsighet.

* *

*



Hur händelserna utvecklat sig i Frankrike efter 1902 ligger oss för
nära i tiden att ännu falla under historisk synvinkel. Ministären
Combes, som aflöste Waldeck-Rousseaus män, har gjort kampen mot
kleri-kalismen till sin hufvuduppgift och synes steg för steg förbereda det på
detta område afgörande slutliga steget: kyrkans skiljande från staten,
indragning af allt statsunderstöd till kyrkliga ändamål. I denna politik
stödjes regeringen trofast af det republikanska »blocket», de fyra
kam-margruppema socialister, socialistiskt-radikala, radikala och
regerings-re-publikaner, en allians bland hvars främsta ledande och sammanhållande
krafter Jaurès är. Utanför »blocket» stå de revolutionära socialisterna,
utan att dock vilja gå högerns ärenden genom systematisk opposition.
Snarare har en sådan på sista tiden framträdt från Millerand, hvilken
beskyller regeringen att för ensidig antiklerikalism försumma de sociala
reformer, som »det högre arbetsrådet», där han är ordförande, lägger fram.
Detta har ledt till att äfven Jaurès omsider kommit på kant med denne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hbsda/1/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free