Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa stenbanor var
längesedan borta. 1
^ grufvoma i England
¡: hade man dock sedan
länge användt spårvä-
* gar, där spåren utgjor-
des af bjälkar, hvilande
på ett träunderlag. På
1600-talet infördes den
stora förbättringen att
lägga järnplattor på
bjälkarna för att hindra
nötning, och längre
fram göt man skenor
med en kant, som
passade till en kant på
hjulen.
Så var järnvägen
långsamt, steg för steg
förberedd. Spårvägen
med järnskenor fanns,
ångmaskinen fanns,
tiden kräfde ett hastigt
befordringsmedel för
växande samfärdsel —
lokomotivet kunde då ej låta vänta på sig. Det var också flera som
gjorde uppfinningen ungefär samtidigt, och bland dem den svenske
arbetarsonen John Ericsson. Men slumpen gynnade en hans medtäflare,
en annan arbetarson George Stephenson. Denne hade arbetat sig upp
från maskinist till disponent för en stor kolgrufva nära Darlington i
nordöstra England och konstruerade redan 1814 ett första lokomotiv för
grufvans räkning. Senare anlade han en maskinfabrik i Newcastle, och
1825 byggde han den första järnvägen för personbefordring mellan
Darlington och Stockton. Vid en täflan mellan lokomotiv 1829 vann
Stephenson priset för sin maskin »The Racket» (Raketen), som kunde
draga fem gånger sin egen vikt och gå */s mil i timmen.
Därmed var det stora steget taget till att revolutionera samfärdseln
till lands. Kort förut hade den första ångbåten satts i sjön. Robert
Fultons namn är knutet härvid, men han lika väl som Watt och
Stephenson rörde sig blott framåt på en bana, som många hjälpt till att utstaka.
Fulton var son till en fattig irländare, som utvandrat till Pennsylvanien,
där han föddes år 1765. Han kom i guldsmedslära, men hans håg drog
honom till mekaniska konstruktioner — redan som gosse hade han
anordnat skofvelhjul på båtar. Han begaf sig till England och fick plats
som maskinritare, begaf sig så till Frankrike, men en rad misslyckade
GEORGE STEPHENSON.
1781 — 1848.
Konstruktör af de första lokomotiven.
(Efter tafia af John Lucas.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
