Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
FULTONS ÅNGBÅT »CLERMONT».
fickan så giymt utplundrade egna landsmän, icke skulle genera sig, när det
gällde att hålla negrerna i kolonierna till arbete för att få bomullen billig.
Samtidens karrikatyrtecknare hade också sitt inlägg att göra om denna
form af »praktisk kristendom».
Den industriella revolutionen gjorde icke heller halt inför jordbruket.
Fabrikerna i städerna sögo våldsamt till sig landtarbetame, och
jordbruket måste läggas om grundligt för att kunna förse stadsbefolkningen med
lifsmedel. Industrialismen ringde fördenskull dödsklockan också öfver
Englands gamla själfägande bondestånd, det s. k. Yeomanry.
Napoleons-krigen och kontinentalspärmingen bidrogo ytterligare att bringa
upplösning i de gamla engelska jordbruksförhållandena, så att man omkring
1815, då Englands aristokrati och plutokrati stod som segrare öfver
Napoleon, lyckligen hemma i landet kommit därhän, att vid pass 4/6 af
Englands jord var i ett fåtal godsherrars ägo och odlades af stora förpaktare
med tillhjälp af totalt egendomslösa landtarbetare, hvilkas usla löner
fattigvården fick nödtorftigt fylla ut.
Så hade fabriksindustrin helt och hållet omformat det gamla
samhället. Nationens tyngdpunkt försköt sig från det åkerbrukande
Syd-England till det kolrika Nord-England, och befolkningen hopades i städer,
där den, i st. f. ett par dagsverken i veckan åt jordägaren som i forna
tider, fick göra både fyra och fem dagsverken i veckan enbart åt
fabriksägaren. Godsägame sutto alltjämt inne med den politiska makten, men
detta var intet hinder, ty kapitalisten köpte jord, så mycket som behöfdes
för att bli godsägare och gentleman. På så vis kunde kapitalet äfven
inom den gammaldags engelska statsförfattningen bötja se till godo sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
