Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
daningar; man tänke
på hans förhållande
till den irländska
frågan. Det allmänna
bästa, sådant han såg
det, betydde alltid för
Gladstone mer än
förutfattade teorier.
Egentlig
föregångsman kunde han
genom hela sin läggning
och sin ställning blott
undantagsvis vara,
men när krafvet på
en reform växt sig
starkt hos folket,
tvekade han sällan att
sätta den på sitt
program och föra den ut
i lifvet; på det sättet
kommo de stora
reformer till, vid hvilka
hans namn är knutet.
Den till sina följder
betydelsefullaste var
valreformen af 1885,
genom hvilken
arbetarklassen omsider ryckte
fram till verklig
politisk makt — i den
stund den själf vill
använda densamma.
Detta var ingalunda
blott en politisk
reform, det var lika
mycket en social sådan.
Gladstone visste
också själf fullkomligt
hvad han gjorde, när
han gaf arbetarne det
vapen i händerna, med
hvars tillhjälp de
kunde tilltvinga sig
ekonomiska förbättringar.
Hans sista parlaments-
Socialdemokratiens århundrade - 38
JOHN STUART MILL.
1806—1873.
Son af James Mill, en framstående radikal nationalekonom och
filosof, utpräglad anhängare af Benthams lära om »största
möjliga lycka för största möjliga antal», erhöll han en
omsorgsfull uppfostran och inträdde redan 1823 i Ostindiska
kompaniets tjänst i London, där han småningom steg till viktiga
förtroendeposter. Efter att ha gjort sig bemärkt i
tidskriftsartiklar utgaf han 1843 s*tt stora filosofiska verk »System of
logic», där han sökte förklara tänkandet ur vår förmåga af
idéassociationer, grundade på de förnimmelser vi fått genom
våra sinnesintryck. De regler han här uppställde för den
vetenskapliga metodläran äro af beståndande värde. Mill slog
sig härefter på nationalekonomi och utgaf 1848 sina
»Princi-ples of political economy», om hvars färgskiftning mellan
upplagorna se texten. Han gifte sig 1851 med Helen Taylor,
änka efter en London-köpman. Då han såg upp till henne med
lika mycken beundran för hennes intelligens som med kärlek,
påverkade hon starkt hans utveckling i socialistisk riktning
samt till förkämpe för kvinnofrigörelsen. Hon dog 1858, och
Mill prisar henne på hennes graf som en »vägvisare och ett
stöd, en lärare i visdom, ett mönster af godhet, den enda
jordiska glädjen för dem, som hade lyckan att höra henne till.
Funnes det blott några få som hade hjärta och snille som hon,
så skulle denna jord redan nu vara den himmel vi hoppas på.»
Bland hans senare skrifter må nämnas den ypperliga
afhand-lingen »On liberty» (Om friheten), ett odödligt inlägg för
tankens och ordets frihet, »Utilitarism», religionsfilosofiska
af-handlingar samt »Kvinnornas underkufvade ställning», hvilken
blef en kodex för kvinnoemancipationen. 1865—67 tillhörde
han parlamentet. Han afled i Avignon 8 maj 1873, uppburen
som en af den europeiska framstegsröreIsens främste och ädlaste
män. De flesta af hans tankerika mindre arbeten äro
öfver-satta på svenska af prof. Hj. Öhrwall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
