Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tal var en protest mot den makt, som högadeln genom öfverhuset besitter
att hindra genomförandet af de lagar, som det folkvalda underhuset
beslutar. Men flertalet liberaler ville eller vågade icke följa »den store gamle
mannen» på hans fälttåg mot öfverhuset, och då nedlade han ledareskapet.
Ända sedan dess har det liberala partiet som sådant varit splittradt och
vanmäktigt. De kapitalistiska intressena ha funnit sin räkning i att sluta
sig till de konservativa och med brutal makt utvidga och betrygga
sin handetsmarknad i främmande världsdelar — detta är innebörden af
•den s. k. imperialismen. Konsekvensen af denna politik är ökade
skatter och i sinom tid återgång till det tullsystem, som England 1846
af-skuddade sig.
När Gladstone sålunda i sin ålders dagar, efter att steg för steg ha
gifvit sin anslutning till hvad han småningom insett vara berättigade
teformkraf, stod mycket fjärran från 1840-talets doktrin om låt-gå-systemets
välsignelser, var hans utveckling i själfva verket typisk för stora delar
af den engelska bourgeoisin. Skyddslagstiftningen, arbetames
föreningsrätt och till sist deras rösträtt, allt detta kom faktiskt till stånd icke blott
genom massornas påtryckning, det var äfven till en del symptomer på
•en förskjutning i medelklassens allmänna åskådningssätt. Men just
därför hade också under denna period motsättningen mellan arbetare och
toourgeoisi i England svårare än annorstädes att komma till klart och
konstant uttryck. Hvar gång proletariatet började känna sina
klassintressen, vaggades det åter till sömns genom något viktigt tillmötesgående.
Detta är medaljens frånsida, och ur den synpunkten har Bebel kunnat
uttala sitt beklagande öfver att de engelska arbetame haft så svårt att
finna sig själfva, ty de ha haft att göra med världens klokaste
bour-geoisi.
Det mest betecknande exemplet på den utveckling, som under denna
period försiggick i idéernas värld, erbjuder emellertid ingen mindre än
John Stuart Mill, nationalekonomen och filosofen, till hvilken på hans
tid ej blott England, utan hela Europa lärde sig att se upp. Hans stora
arbete om »Nationalekonomins principer» blef för hvarje ny upplaga
allt mindre rättroget ur den fria konkurrensens synpunkt. Men det var dock
först i sin efter hans död utgifna »Själfbiografi» som Mill klart
framlade hur han steg för steg blifvit socialist, så långt att han kunnat göra
•den bekanta bekännelsen: »Om jag måste välja mellan kommunismen
och dess vådor å ena sidan och å den andra ett ständigt bibehållande
af det nuvarande samhället, så skulle jag föredraga kommunismen.»
Mill berättar hur han inemot 1830 lärde känna Saint-Simonisteraas skrifter. »Dessa hade
<lå ännu blott börjat undersöka arfsrätten, och jag: var ingalunda beredd att ens gå så långt
med dem.» Efter juli-revolutionen gjorde han emellertid bekantskap med Bazard och Eitfantin.
> Deras kritik af liberalismens vanliga läror syntes mig innehålla mycken sanning, och delvis var det
<leras skrifter som öppnade mina ögon för den gamla nationalekonomins mycket begränsade värde
och som visade mig att det var tvifvelaktigt om den hade rätt i att betrakta den privata ägande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
