Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta är blott en form,
och icke ens den
värsta, af den utplundring
som försiggår mot de
egendomslösa. Icke
blott jorden, utan alla
produktionsmedel
måste bli nationens
gemensamma egendom.
»Produktionen är redan
social, ty en hvar är
tvungen att arbeta
hand i hand med sin
nästa; det är på hög
tid att också
produkternas fördelning blir
social.»
Det är marxismens
anda som går igenom
detta upprop, liksom
genom S. D. F:s hela
agitation under de
stormiga
genombrottsåren: appellen till de
arbetslösa, kampen
med polisen om
församlingsrätten, inträngandet i
fackföreningarna, den stora
dock-strejken o. s. v. Men
Morris och Hyndman
voro alltför olika
naturer att länge trifvas
under samma
socialpolitiska tak.
Hyndman ville bilda ett
politiskt parti, som kunde
öfverföra de stora
produktionsmedlen i
samhällets besittning,
Morris var Ruskins
lärjunge väl så mycket som Marx’, han lade hufvudvikten på att
uppfostra människorna till kommunism och hade föga sinne för det
politiska dagsarbetet. Så skedde 1885 en utbrytning, hvarvid Morris och
hans vänner bildade »Socialist League» med veckotidningen »Common-
WILLIAM MORRIS.
1834—1896.
Son till en rik köpman i London, student i Oxford, en af
le-dame för rörelsen i Ruskins anda tillbaka till medeltidens
konstformer, arkitekt, konsthandtverkare och skald, skref 18 68
»Det jordiska paradiset», gjorde kring 1880 utvecklingen frin
enbart konstnär till socialist, kastade sig med ifver in i den
socialistiska propagandan på 1880-talet, var bland grundarne
af S. D. F. och senare af Socialist League. Upprättade i
»Kelmscott House», där han bodde, ett tryckeri, som blef
be-römdt för de typer och ornamenter han tecknade och som
intager ett märkligt rum i det modärna boktryckets konstnärliga
utveckling. I sin utopiska roman »Nytt från en ny värld» har
lian skildrat det präktiga gamla huset i den vackra näjden och
lyckan att i lugn och frid få odla konsten och glädjas öfver
lifvets skönhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
