Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska principerna som det enklaste och mest praktiska sunda förnufts
fordringar. Där läsas korrespondenser, fakta, siffror — men också
fram-tidsromaner i stil med Bellamy eller Morris. Och taktiken är, skrifver
Blatchford, att hjälpa de andra grupperna, »men framför allt att odla
den kärlek till rättvisa öch broderskap, som finnes en smula hos de
flesta människor — alltså att göra folk till altruister och så omvända
dessa altruister till socialister».
Blatchfords förnämsta verk är hans »Det glada England» (också
öfver-satt till svenska), som gått ut i bortåt 1 million exemplar, fast
amerika-name aftryckt den i massa. Den uttrycker saknaden efter
renässanstidens »glada England», som kväfts under puritanism och industrialism,
men visar i ett lättfattligt och tilltalande språk hvari felet består och hur
England skall kunna bli folkets igen i glädje och lycka. Tidningen
»Clarion» utgick redan i slutet på 1890-talet i 60,000 ex.
I vetenskapliga kretsar i England och vid universiteten har en
socialistisk åskådning vunnit på senare tider långt starkare insteg än någon
kunnat förmoda i det land, som varit Manchesterdoktrinens vagga. »Vi
måste sätta samverkan i den fria konkurrensens ställe, om den sociala
organismen skall visa sig lifsduglig i kampen för tillvaron», skrifver en
den engelska vetenskapens heros som Huxley. Och i Encyclopedia
Britannica slutar prof. Ingram sin artikel om nationalekonomi med att
betona, att det industriella samhället icke kan äga bestånd utan en
systematisk organisation. Så länge de privata intressena strida mot
hvarandra, är ett välordnadt samhälle omöjligt.
Från vetenskapens lärostolar har en dylik åskådning spridt sig vida
omkring i de bildade klasserna, bland hvilka man i England möter
talrika socialister. Genom folkuniversiteten tränger den så ut i de breda
lagren, där den möter och sammansmälter med den socialdemokratiska
agitationens upplysning.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
