Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi ha redan mött Robert Owens namn i samband med de första
kraftigare ansatserna till en konsumtionsföreningsrörelse. Efter de första
nederlagen blef det de berömda Rochdale-pioniärema som 1843 åter reste
kooperationens fälttecken, och denna gång lyckades det, som vi förut
kort omnämnt. Från 1869 ha de kooperativa föreningarna hållit årliga
kongresser, och i Rochdale 1892 beslöt man att söka gå utöfver den
nationella ramen; den första internationella kongressen hölls i London 1895.
Englands kooperatörer äro numera i stor utsträckning själfva tillverkare
af de varor de försälja: kläder, tyger, möbler, konserver, såpa o. s. v.;
man drifver t. o. m. landtbruk, och t ex. i Woolwich har man kunnat
i ganska stor skala lösa bostadsfrågan för delägame. I Skottland finnes
det redan ett hafs-sanatorium, som äges af konsumtionsföreningar; för
hvarje pund en förening anslår till detsamma, lämnas en biljett, som ger
en medlem rätt till 2 veckors vistelse vid badet.
Det faller af sig själf att en viss samverkan utvecklat sig mellan
produktionsföreningama som arbetsgifvare och fackföreningarna.
Slitningar ha nog förekommit, ty inom kooperationen i England saknas ännu
allt för mycket den vidsynta anda, som i dessa sammanslutningar ser ej
blott ett medel att skaffa deltagame fördelar, utan äfven ett led i det
al-männa uppstigandet till en högre form af samhällsordning. Men på det
hela går samarbetet godt, de kooperativa fabrikerna följa
fackförenings-tariffema och sträfva ofta att vara mönsteranstalter. Man har också på
sistone — t. ex. på kongressen i Exeter 1902 — börjat diskutera frågan
huru konsumtionsföreningarna skulle kunna bli till nytta äfven för de
djupt fattiga befolkningslagren i det engelska samhället. Miss Spooner
föreslog i detta syfte: inga inträdesafgifter, ytterligare nedsatta priser och
ökad detaljhandel; eljes komme de fattiga aldrig ur klorna på
mellanhänder och pantlånare. Kongressen uttalade sig enhälligt för agitation i
denna riktning — »nya steg på nya vägar», som ordföranden sade i sitt
afslutningstal. Kan detta realiseras, så stå vi här inför en utveckling
analog med den, då fackföreningsrörelsen från de yrkeslärda gick ned
att omfatta äfven grofarbetareproletariatet.
De senaste siffrorna från kooperationen i Storbritannien, meddelade
på den internationella kongressen i Buda-Pest 1904, visa: 1,481
konsumtionsföreningar med nära 2 mill. medlemmar, 146 produktionsföreningar,
som sysselsätta 25,000 arbetare och ha en omsättning af 150 mill. kr.,
samt de båda stora samorganisationema (Wholesales), hvilka producera
för bortåt 100 mill. om året och ha en omsättning på 7* milliard.
Totalsumman försäljning uppskattas till c:a 1,600 mill. kr. och vinsten löper
upp emot 180 mill. kr.
Men ännu betydelsefullare än t. o. m. så kolossala samverkans
resultater är i England statens och framför allt kommunernas planmässiga
ingripande till att öfvervaka, kringskära och ersätta den kapitalistiska
regimen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
