Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kasärner och »slums» om hur de fattiga få
bo under kapitalismens regemente. I
Londons fattigkvarter (Whitechapel m. fl.) har
kommunen rifvit för att skaffa ljus och
luft, på samma gång den i andra delar af
staden byggt småhus med trädgårdar för
öfver 50,000 personer. Ändå är detta
fullständigt otillräckligt mot masseländet. Den
egentliga svårigheten för en radikal
bostadspolitik är de dyra tomtpriserna, ytterst
således den enskilda äganderätten till
jor-’ den. Man kan förstå att krafvet på jordens
nationalisering skall vinna gehör när t. ex.
största delen af den jord, hvarpå London
är byggd, äges af 4 härtigar, till hvilka
, alltså hela staden blir skattskyldig för
orimliga belopp. Kommuner, som i tid
kunnat köpa marken omkring sig och icke
sålt den igen, ha däremot fått lysande finanser; ett par städer i Wales
ha därigenom kunnat afstå från alla kommunalskatter.
Fastän municipalsocialismen tillgodoser befolkningen i många
afse-enden relativt frikostigt, visar det sig dock att i regeln skatterna kunna
hållas låga tack vare inkomster från de kommunala företagen. Då ju
ingen bestämd gräns finnes för kommunal drift, så experimenteras rundt
om i England i olika riktningar. Så försåg t. ex. S:t Helens kommun
sina innevånare med steriliserad barnmjölk; mödrarna skulle få låna
kommunens diflaskor och nappar på vilkor att de dagligen lämna dem till
desinfektion. Exemplet har följts i andra stora städer och visat sitt gagn
i betydligt minskad bamadödlighet. I Glasgow har kommunen upprättat
ett alkoholisthem, i Sheffield o. a. städer lungsotssanatorier. IBradford,
Manchester och Liverpool tillverkar kommunen ren is för torghandelns
och slakteriernas behof. I Colchester finnas kommunala ostronbankar,
flerstädes har man upprättat kommunala bagerier. Manchester
sysselsätter 2,000 arbetare med att tillverka cement samt såpa, olja och ljus af
diverse affall, som andra samhällen bara vräka bort. Battersea har
anlagt ett kommunalt sågverk. Liverpool har storartade kommunala
badanstalter, Nottingham har sitt eget folk-universitet och öppnar sitt
rådhus för det lokala fackutskottets sammanträden. London ger gratis
blommor till fattiga hem, Glasgow och Liverpool låna ut hela blomsterlådor
att fästa utanför fönstren i arbetarekvarteren. Bara till gratismusik i
parkerna offrar London 144,000 kr. årligen. Glasgow har byggt ett
»Folkets palats», med vinterträdgård, konstutställning, bad o. s. v., efter
den af författaren Walter Besant framkastade, först i London genom
enskildes bidrag förverkligade planen om det gagneliga i att lägga dylika
präktiga tillflyktsorter midt i arbetets och armodets kvarter.
KUNG EDWARD.
(Civillista c:a 81/* »ill. kr. om Iret.)
(Karrikatyr ur L’Assiett* au beurre.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
