Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
polisspioner på de tyska flyktingarna i Schweiz. En af dessa spioner,
en preussisk student vid namn Lessing, fanns en dag mördad i Zürich,
och gärningsmännen kunde icke upptäckas. Nu fogade sig de schweiziska
myndigheterna efter ordern, föreningarna upplöstes och utvisningar följde
slag i slag. Schapper begaf sig till Paris, där han fick arbete som
sät-tare och blef en god förstärkning för den klart proletariska riktningen
inom >de utstöttas förbund».
År 1836 sprängdes detta på sina inre motsättningar. Schuster,
Schapper och deras meningsvänner motsatte sig den frimuraraktiga
organisationsformen och bildade »de rättvisas förbund», som gaf sig demokratiska
former. Bland dess medlemmar, de flesta handtverkare, gjorde sig utom
de nämnda skomakaren Heinrich Bauer från Franken och skräddaren
Wilhelm Weitling från Magdeburg bemärkta. Liksom moderföreningen
sökte äfven »De rättvisas förbund» stöd hos franska meningsfränder,
särskildt hos den Babeufs traditioner fortsättande föreningen »Årstiderna»,
men man kände starkt behofvet af ett mera tidsenligt program. År 1838
skref då Weitling sin bok »Mänskligheten som den är och som den
borde vara», en kommunistisk trosbekännelse, som i formen starkt är
påverkad af Lamennais, men till innehållet redan visar intryck af
mognande kritisk socialism. Den mottogs i föreningen med hänförelse;
medlemmarna underkastade sig de största försakelser för att kunna trycka
den på ett hemligt tryckeri i 2,000 ex., hvilka sedan spriddes i tyska
handtverksarbetarekretsar. I den dåtida socialismens anda grundade
Weitling äfven en kommunistisk matservering för tyska skräddargesäller i
Paris, ett företag som blef dessa till stort gagn.
»De rättvisas förbund» invecklades emellertid i den förföljelse, som
förstörde »Årstiderna» efter deras misslyckade revolutionsförsök 1839.
Schapper och Bauer utvisades efter en längre tids fängelse ur Frankrike.
De begåfvo sig till London, där de jämte Joseph Moll, en urmakare från
Köln, 1840 stiftade den än i dag bestående, genast öppet framträdande
»arbetarbildningsföreningen». Äfven »De rättvisas förbund» sökte de
fortsätta i London. Weitling gjorde några försök att i Paris samla >
de spridda resterna af detsamma, men begaf sig 1841 till Schweiz för
att där på allvar börja sin propaganda för kommunismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
