- Project Runeberg -  Socialdemokratiens århundrade / Band 2. Tyskland, Sverge, Danmark, Norge /
48

(1904-1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så att begäret efter vetande, d. v. s. vetenskapen, har förvaltningen öfver
förvärfs- och njutningsbegären, d. v. s. produktion och konsumtion. »Ett
fullkomligt samhälle vet ej af någon regering, blott en förvaltning, inga
lagar, endast plikter, inga straff, endast botemedel. » Den nya förvaltning,
som skall leda hvad han kallar det stora familjeförbundet, har i sin spets
en »trio», ett tremannaråd af de främsta vetenskapsmän. Trion väljes af
»centralmästarkompaniet», som förvaltar de viktigaste ämbetena och i
sin tur har under sig »mästarkompanier», hvilka leda mindre distrikters
och familjeförbunds angelägenheter. De angenäma och sköna arbetena
förvaltas af akademier, en enkom hälsovårdskommission fungerar också,
o. s. v.

För de mänskliga begärens och förmågans harmoni glömmer icke
Weitling i sin framtidsstat friheten. Han följer Fouriers indelning af
arbetena i nödvändiga, nyttiga och angenäma och beräknar en arbetstid af
6 timmar för hvarje arbetsduglig inom de två förra områdena, mot att
han af samhället erhåller efter eget val hvad som är nödvändigt och
nyttigt för lefnadsbehofven. Till de angenäma arbetena åter må ingen
tvingas; den som vill ha motsvarande njutningar må arbeta för dem, de
andra må låta bli.

Det måste alltså bli en slags detaljbokföring af all produktion och
konsumtion, och Weitling löser dessa knutar ledigt nog. All jord,
verkstäder, maskiner o. dyl. är gemensam egendom, och den kommunistiska
statens förvaltande myndigheter organisera arbetet med dem samt
beräkna därvid att afkastningen också skall förslå till samhällets öfriga
behof. För de »angenäma» arbetena åter måste det tillkomma
öfvertids-timmar, och förvaltningen värderar sedan hvad lyxföremålen skola gå för;
en guldkedja kan t. ex. kosta 50 arbetstimmar, en flaska champagpe 4
timmar, en orkester på 20 man 24 timmar pr timme den spelar o. s. v.

Hur hvarje medborgare har det med samhället får man klart för sig
af hans »Commerzbuch », ett slags bokföringskonto som Weitling vill att han
alltid skall bära på sig. Där skall finnas hans porträtt och signalement,
uppgift om de sjukdomar han genomgått, hvar han bott och hvar han
fullgjort sin arbetsplikt samt äfven om hans öfvertidskonto. Denna bok
är helt enkelt sin ägares portmonnä, önskar han något i ett magasin
eller på en restauration, så får han värdet af hvad han rekvirerar
stämp-ladt i sin bok, så långt han har något att få.

Uppfostringssystemet skall bidraga till harmonin i samhället genom
att barnen intresseras för de mindre eftersökta yrkena. Från 6 års ålder
tillhöra barnen »elevarmén», men de skola alls icke underkastas tvång,
utan utföra det arbete de själfva välja och som aldrig får vara af natur
att hämma deras andliga eller kroppsliga utveckling. Barnens
öfvertids-timmar kunna endast växlas in med andliga eller konstnärliga njutningar.
De yppersta eleverna af båda könen skola bilda ett främsta kompani,
som får genomgå universitetet och därvid är fritt från det eljest
obligatoriska kroppsarbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hbsda/2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free