Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marx* och Engels’ första framträdande.
Två tidskriftshäften. — Marx och Engels finna hvarandra. — Den materialistiska
historieuppfattningen. — »Den heliga familjen*. — Karl Marx’ ungdomsår. Från katedern till lifvet.
— Engels’ första lefnadsöden. — På skilda vägar till samma mål. — Personliga karaktärsdrag.
— »Vorwärts»-episoden. — Utvisad äfven från Frankrike.
Ruge och Marx skulle alltså tillsammans börja i Paris skapa det
oberoende andliga centrum, som den tyska censuren hindrat dem att
upprätta i eget land. Men det stannade vid blott två tidskriftshäften;
så gick det sönder.
Orsakerna voro flera, men ytterst den djupa klyftan mellan Marx,
den revolutionäre kritikern, och Ruge som innerst var en kälkborgare,
hvilken blott drifvits till sin skarpa opposition af den romantiska
reaktionens rent befängda öfverdrifter. Marx trädde i förbindelse med de
kommunistiska arbetarkretsarna, hvilka skrämde Ruge så, att det inte var utan
att han började i sitt stilla sinne försona sig med »de preussiska
rackar-drängarna». Marx såg med geniets sympati på diktarnaturer som Heine
och Herwegh, medan Ruge anlade moraliserande synpunkter öfver deras
privatlif.
De som däremot funno hvarandra i de bägge tidskriftshäftena voro
Marx och Engels. Bägge utgingo de från Feuerbach, pröfvande sig
fram på de nya vidder han öppnat. Marx skref om Hegels rättsfilosofi,
tillämpande Feuerbachs synpunkt: det är människan som gör religionen, icke
tvärtom. Men han gick ett steg vidare. »Människan är intet abstrakt,
utom världen stående väsen. Människan, det är samhället.» Kritiken af
religionen blir då en kritik af rätten, kritiken af teologin blir en kritik
af politiken. »Det är icke vår sak att konstruera framtiden och sätta ett
mål för alla tider, men desto vissare är det vår uppgift att underkasta
allt bestående en hänsynslös kritik, hänsynslös i den mening att kritiken
icke fruktar för sina resultater.»
Tillämpande sina teorier på Tysklands förhållanden utvecklar Marx
vidare att kritikens vapen dock icke kan ersätta vapnens kritik.
Materiell makt måste störtas med annan materiell makt, men teorin blir till
makt i det ögonblick den griper massorna. Hos hvilken del af folket
finns då största utsikt för en sådan radikal brytning? Uppenbart hos
proletariatet. »Hufvudet för denna frigörelse är filosofin, hjärtat är pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
