Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende skildring af den engelska industrialismen. Den föreligger i det
klassiska verket »De arbetande klassernas läge i England».
Marx och Engels hade genom sina bidrag till den nya tidskriften
kommit i liflig brefväxling, och i sept. 1844 kom Engels på några dagar
till Paris för att besöka Marx. Frukten af detta sammanträffande blef
närmast en bok, som följande år kom ut i Frankfurt, med titeln »Den
heliga familjen eller kritik af den kritiska kritiken, mot Bruno Bauer och
konsorter, af Friedrich Engels och Karl Marx». Denna skrift, som afser
att klargöra i hvilka illusioner den spekulativa filosofin fastnat, är ett
slags första generalprof på fastheten i de unga författarnes nyvunna
ståndpunkt. Klart och skarpt framhålles där hur den idealistiska
uppfattningen af historia och samhällsutveckling gjort bankrutt inför
verkligheten. Med franska revolutionen som exempel pekade Marx på hur
icke någon »idé», utan bourgeoisins ekonomiska intresse af att eröfra’
makten i samhället ytterst varit dess drifvande kraft, och Engels belyste
klasskampen i England mellan godsägare, kapitalister och arbetare.
Hur kan man inbilla sig, säger här Marx, att man förstår ett
tidsskede, om man icke känner till det produktionssätt, som ligger till grund
för själfva dess lif? Det ihåliga i den »andliga» historieuppfattningen
ligger just däri, att den blott ser de »stora» händelserna, men icke deras
orsaker. Liksom den skiljer själen från kroppen, så skiljer den historien
från naturvetenskapen och industrin. Den söker ursprunget till hvad
som sker icke i den materiella produktionen på jorden, utan i den
dimmiga molnbildningen på himlen.
Så växer den »materialistiska historieuppfattningen» här fram ur
kritiken af den radikala idealismens filosofi. »Denna skapar intet med
all sin kritiska kritik; den verkligt skapande är arbetaren, som går
utanpå hela kritiken äfven i sin andliga produktion; därom bära de
engelska och franska arbetame vittnesbörd.» Marx försvarar särskildt
Proudhon mot de tyska angreppen, men framhåller samtidigt att denne
ännu står, midt upp i sin kritik, på nationalekonomins gamla grund.
Själf utvecklar han i stället hur proletariat och rikedom såsom motsatser
bilda en helhet och betinga hvarandra. Privategendomen måste såsom
rikedom upprätthålla sin motsats proletariatet för att upprätthålla sig
själf. Å andra sidan måste proletariatet för att kunna upphäfva sig själf,
samtidigt upphäfva privategendomen. Därmed är dess historiska
uppgift gifven. Detta betyder alls icke att proletärerna äro några gudar,
»snarare tvärtom», förklarar Marx, men emedan själfva deras lifsvillkor
drifva dem till resning mot omänskligheten i desamma, måste de gå
fram till sin frigörelse, som då samtidigt blir slutet på alla andra
omänskliga lifsvillkor.
»Den heliga familjen» väckte just icke synnerlig uppmärksamhet —
och ändå är den i viss mån utgångspunkten för den modärna
vetenskapliga socialismen. Med denna skrift började det gemensamma
lifs-verk, som i nära fyra årtionden förenade Marx och Engels och som öfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
