Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidsskedenas olikheter.
Tankarna skapa icke tingen, men
tingen spegla sig i tankarna.
Intet kan vara mera
bak-vändt än det ofta hörda
påståendet att Marx och Engels
med sin »materialistiska
historieuppfattning* skulle ha
gjort sig till målsmän för
en slö fatalism och sökt
förneka alla ideella drifkrafter
i mänsklighetens utveckling.
Af själfva deras
argumentering framgår klart nog att
äfven om det ekonomiska
samhället bestämmer den
politiska statens utseende, så
verkar å andra sidan också
staten tillbaka på samhället.
De ekonomiska fakta äro
vis-• serligen de ytterst afgörande,
men de kunna påverkas
äfven af ideologiska
uppfattningar, med andra ord:
ide-ema äro ingalunda likgiltiga
eller overksamma, därför att man framhåller att de icke sväfva i luften,
utan måste ha materiellt underlag. Ja Marx har just under dessa år
kraftigt betonat att det just var idealismens praktiskt-verksamma sida han
inom sin åskådning ville rädda från att försvinna i den enbart iakttagande
materialismens passivitet. För honom var, skref han, den
materialistiska historieuppfattningen icke blott en teoretisk insikt, utan ett
praktiskt vapen, hvilket han ämnade använda såsom revolutionärt verktyg
i kampen mot det borgerliga samhället.
ödets ironi ville att den som först fick känna det nya vapnets kraft
var den franske socialisten Proudhon. Marx hade i Paris lärt känna
Proudhon, de hade disputerat nätter igenom om socialistiska teorier, och
den unge tysken hade sökt sätta sin äldre franske vän in i Hegels
tankevärld. Däraf blef dock icke mycket. Emellertid sände Proudhon sin
bok »Eländets filosofi» till Marx, bedjande honom att inte spara på
kritikens gissel.
Kritiken kom i juni 1847 i en på franska utgifven motskrift
»Filosofins elände», och den blef Proudhon så stark, att han alldeles tappade
lusten att bemöta denna »pamflett af en doktor Marx*. Också lade
kritikern icke fingrarna emellan. »Herr Proudhon smickrar sig med att
ha gifvit en kritik både af den borgerliga nationalekonomin och af kom-
»STATENS VIKT».
»Det bländande kors, som den ena hänrycker,
Den andra i ödmjukt elände nedtrycker.»
Så gick det allt intill den 18 mars i befrielsens år 1848.
(Charivari, Berlin 1848.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
