Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtal, och då han ansåg sig
ha fått nog af preussiska
fästningar lämnade han
landet och kom snart till
Bru-xelles.
Marx, Engels och Wolff
stiftade nu här en »tysk
arbetarförening.» I en rad
föredrag i denna förening
populariserade Marx sina
teorier om lönarbete och
kapital. Redan här
framhöll han med all energi att
för honom »kapital» icke
är hopade arbetsmedel, en
summa varor, utan att dessa
först under gifna
samhälleliga förhållanden, då de
monopoliserats hos en klass
och det finns en annan klass,
som måste bearbeta dem för
att kunna lefva, framträda
som kapital. Mera bekant
är det föredrag om
frihan-deln, som han höll 1847 i
en internationell
demokratisk förening. Frihandeln
hade nyss vunnit sitt stora
slag i England genom
spannmålstullarnas upphäfvande,
och dess förkämpar
utbasunade att med billigt bröd
skulle proletariatet gå en
lysande framtid till mötes.
Marx påvisade häremot att
meningen med det hela blott
var att sänka lönerna för att
kunna öka profiten. När
Englands arbetare ändå gått
med frihandlarne, så hade
det blott skett för att
förstöra feodalismens sista rester
och sedan ha att göra med blott en enda fiende. Taktiken visade sig också
riktig, ty godsägarné hämnades på industrikapitalisterna genom att
genom-drifva tiotimmarslagen. Frihandel är i det kapitalistiska samhället ingenting
WILHELM WOLFF.
I8O9—I864.
Son till en lifegen bonde i Schlesien svalt han sig fram
till klassisk filolog vid Breslaus universitet. Deltog i
Burschenschaft-rörelsen, häktades första gången 1831,
släpades från fängelse till fängelse och insattes till
sist p& fästningen Silberberg, där han i författaren Fritz
Reuter fann en kamrat i lidandet. Benådad 1839
återvände han till Breslau, där han lefde som privatlärare,
men fortsatte sin skriftställarverksamhet om
arbetarförhållanden och annat, som snart åter förde honom i
konflikt med »rättvisan». Han reste nu ur riket, kom
till Bruxelles, där han blef nära vän med Marx och
Engels och gick in i den tyska kommunistiska
arbetareorganisationen. Utvisad från Bruxelles 1848 begaf
han sig till Paris, men då rörelsen fortplantat sig till
Tyskland, återvände han till Breslau, där han verkade
för radikala val från Schlesien till riksparlamentet.
Själf vald för Breslau uppträdde han i Frankfurt på
demokratins yttersta flygel och medarbetade f. ö. i Marx’
»Neue Rheinische Zeitung» i Köln. Han följde
parlamentet till Stuttgart, där det sprängdes af militär,
räddade sig öfver till Zürich, där han drog sig fram
som privatlärare. År 1851 flyttade han öfver till
England, där han i Manchester verkade som lärare intill
sin död 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
