Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYASTE DÖDSDANSEN.
Träsnitt frän 1848 af E. Rethel.
Preussen hufvudstaden och flydde förklädd till London. Föga anade
han väl i de dagarna, att han 23 år därefter skulle hålla sitt intåg i detta
samma Berlin som Tysklands segrande käjsar Wilhelm I.
Men fram mot slottet trängde nu alla, som hoppades kunna utöfva
någon påtryckning på den besegrade regeringen, medan uppe i de
kungliga gemaken förvirringen var på siri höjd. Nu skrider ett sällsamt tåg
långsamt in genom slottsporten. Det är barrikadkämpar från alla delar
af staden, sammanförda hit liksom af en gemensam instinkt. Med sina
nu segerrika vapen i händerna och med ansiktena ännu upphettade af
kampen buro många af dem på sina axlar bårar med liken af fallna
kamrater, hvilkas sår blottats och hvilkas blodiga pannor smyckats af
kvinnohänder med eterneller och lagerkransar.
Vid liktågens ankomst kommo massorna i vild rörelse. Den ene
talaren aflöste den andre. Mest anklang vann Karl Gutzkow, som slöt
sitt tal med kraf på folkbeväpning. De nyutnämnda ministrarne, som
fåfängt sökte dämpa stämningen, stretade emot, men nu inträffade en
scen, som gjorde allt motstånd omöjligt.
Ett nytt tåg anlände. Bärarnes fasta steg genljödo på slottsgården,
och namnet på de fallna ropades ut: »Familjefar, efterlämnar 5
oförsörjda barn!» — »Nedhuggen utan pardon, sedan han gifvit sig!» —
»Femton år gammal, skjuten vid min sida, min ende son!» Under
kungens altan stannade bärame och fordrade med vilda rop, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
