Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De voro samtliga män af hög bildning
och behflrskade skilda områden. Engels
genomföfde t. ex. vidräkningen med
Ba-kunins frasrevolutionära panslavism,
Wilhelm Wolff hade lika skarpt öga för
feodal roflystnad som för
småstatssyste-mets kråkvinkelslöjlighet, Dronke och
den unge Schlöffel kritiserade
förhandlingarna i Frankfurtparlamentet,
Freilig-rath prydde tidningen med sina präktiga
revolutionsdikter, och Georg Weerth skref
med genial hänsynslöshet och utan
skymt af pryderi »Den berömde riddaren
Schnapphahnskis lefverne och bedrifter».
Bland medarbetarne må äfven nämnas
Moritz Rittinghausen.
Men i tidningens spalter nämnes ej
sällan en ung man, som denna tid redan
syntes i främsta ledet och som senare
skulle göra sitt namn odödligt för sin
insats i den tyska arbetareklassens
frigörelsekamp: Ferdinand Lassalle.
Född den 11 april 1825 i Breslau
som son till en förmögen judisk
sidenhandlande hade Lassalle fått tillbringa
sina uppväxtår i en genuint judisk
atmosfär, »under den osunda gammalegyptiska trons plåga och tusenåriga
familjeonda.» Han var visserligen liksom fadern »reformjude», men
med en brinnande nitälskan för sitt folks upprättelse, hvilken emellertid
tog rätt påflugna former och ledde till att han aflägsnades från
latin-läroverket i Breslau. En kort tids vistelse vid en handelsskola i Leipzig
kom honom att helt vända sig ifrån hela det schackrarelif, för hvilket
han dittills egentligen utbildats; han ryste nu för framtidsutsikten att »i
det trista Breslau sälja kalikå till polska småjudar» och drömde om den
stund, då han skulle få »mera fråga efter friheten än efter varuprisen».
Hans blick vidgades från judisk till allmän-mänsklig horisont, och mästare
som Goethe, Schiller, Lessing, Voltaire, Byron och Heine öppnade för
honom den modäma kulturens åskådningssätt.
Det skall ej nekas att Lassalles revolutionära riktning ganska
medvetet för honom själf påverkades af hans personliga ställning, så
till-bakasatt som den syntes bli mot hvad de krafter fordrade, hvilka han
kände inom sig. Vid 16 år var han därför redan klar öfver sin bana:
han ville bli agitator och skriftställare, en kämpe för mänsklighetens
heligaste sak. Närmast begärde han därför att fadern skulle låta honom
studera historia. Denne hade hällre sett att sonen blifvit advokat eller
MORITZ RITTINGHAUSEN.
I814—I89O.
Redan på 1840-talet socialistisk
skriftställare gick han 1848 in i Marx’
»Neue Rheinische Zeitung*. Han skref
om »Statsimlustrins organisation > och
senare om »Direkt lagstiftning genom
folket». När socialdemokratin på
1870-talet tog fart på nytt, framträdde
veteranen än en gång och valdes ett par
perioder till riksdagsman för
industrikretsen Solingen. År 1884 lämnade
han dock partiet på grund af
personliga dissonanser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
