Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt? Eller med andra ord: Hur
sker öfvergången från ett
gammalt rättstillstånd till ett nytt?
Ett vetenskapligt rättssystems
fasta borg vill han bygga för
revolutionen och socialismen.
Hegels rättsfilosofi hade
stannat i allmänna kategorier,
som egendom, arfsrätt, familj
o. s. v. Skarpare än någonsin
förut frigjorde sig här Lassalle
från detta betraktelsesätt för att
i stället betona den historiska
.utvecklingen och skiftningen i
rättsuppfattningarna. Men i
öf-rigt följer han Hegels
idealistiska metod och ser i hela
folkets gemensamma medvetande
rättens enda källa. 1 denna.
rättsgrund kan individen icke
göra några ingrepp och förklara
sig suverän — men just därför kung mammon på sin tron
kan icke heller en förvärfvad rätt buren uppe af Europas arméer,
äga bestånd och giltighet in i Efter en teckning i »Der wahre Jacob»,
nya tider, där absoluta,
tvingande lagar, hvilka icke med-
gifva det individuella godtycket något spelrum, göra den otillåtlig. När
tiden och hela rättsåskådningen har ändrat sig, är den gamla rätten borta.
Lifegenskap, bundenhet vid torfvan, jakträttigheter, skattefrihet,
fideikommisser o. dyl. — det är ett tomt och rättsvidrigt skrän att ropa på »rätt»
till sådant, när allmänandan i sin utveckling hunnit den punkt, då den
icke längre erkänner dem. Någon rätt till skadestånd finns därför icke
alls; när timman slagit, är den gamla rätten ur världen, och här finns
intet att ge ersättning för.
Rodbertus invände mot denna teori: Ja, men hur skall man komma
till klarhet om folkmedvetandet principiellt förkastar en viss faktisk rätt?
Härpå svarar Lassalle att det ju ej kan ställas upp några formella regler
och att man inte kan afgöra sådant genom folkomröstning, men, tillägger
han, »hvad Ni genom förnuft, logik och vetenskap kan bevisa er själf
och tiden — det vill tiden!» En dylik replik målar Lassalle i hans hela
vilje-energi och hans orubbliga tro på idéns kraft, men också med den
svaghet, som hans ståndpunkt innebar.
Tiden låter sig ju icke utan vidare öfverbevisas »genom förnuft,
logik och vetenskap» — då vöre ej historien fylld af banbrytares
martyrskap. Själfva den sociala utvecklingen måste ha banat vägen för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
