Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liberalismen sviker folkets sak: författningskampen i
Preussen.
Liberala illusioner. — Den preussiska härordningsreformen. — »Framstegspartiet» bildas. —
Valsegrar. — Kung Wilhelm I och »soldat-andan». — Bismarck tillkallas. — Liten junker och stor
diplomat. — Lassalle och »framstegs»-männen. — »Dö af liberalism». — Lothar Bucher. —
Lassalle på arenan. — Julian Schraidt afrättas. — Föredraget »Om författningsväsen». —
Maktförhållandena och »pappersbladet». — Kungen och armén »ett stycke författning». —
Författ-ningsfrågor äro maktfrågor. — Lassalles »Arbetarprogram». — Morgonrodnaden från 1848. —
»Arbetarståndets idé». — Fjärde ståndet om statens ändamål. — »Ni äro den klippa, på hvilken
nutidens kyrka skall byggas». — En världshistorisk soluppgång. — Den allmänna rösträtten
som medel. — Differenser med Marx. — Författningskampen tillspetsas. — »Hvad nu?» —
»Att säga ut hvad som är». — Visa absolutismen i dess nakenket. — Framstegspartiet bryter
med Lassalle. — Lögner och vägrade genmälen. — Hällre ömklig kompromiss än någon fördel
åt arbetame! — Arbetarklassen redo till själfständigt uppträdande.
o
Ar 1861 dog den sinnessvage kungen af Preussen, och
prinsen-regen-ten besteg tronen som kung Wilhelm 1. Den liberala bourgeoisin
hade hälsat hans första regentskap med ett jubel, som dock något
af-kyldes af den bestämdhet hvarmed han höll på att den preussiska hären
måste reorganiseras, hvilket skulle medföra en ökad årsutgift på c:a 10
mill. thaler. Ur synpunkten af Preussens maktställning var arméreformen
tvifvelsutan nödvändig, om också införandet af treårig i st. f. tvåårig
tjänstetid tydligen icke kräfdes af militära skäl, utan för att hålla vid lif
en reaktionär kast-anda inom hären. Kammaren beviljade emellertid
1860 och 61 anslag på extra stat för »krigsberedskap», hvilket af
regeringen utan vidare användes till att börja genomföra den nya
härordningen. Samtidigt visade den nye kungen allt tydligare att hans hjärta
icke var hos de liberale, som krupit för honom, utan hos de preussiska
junkrame.
Allt detta framkallade till sist en liberal opposition. Sommaren 1861
bildades »det tyska framstegspartiet», med ett program lika tamt som
dess namn. Alla verkligt demokratiska kraf, som kunnat gagna äfven
arbetarklassen, först och främst den allmänna rösträlten, skötos åt sidan,
och blott de borgerliga intressena gent emot byråkrati och junkervälde
sågos till godo. Också höllo sig de gamla demokraterna från 1848 som
Bucher och Rodbertus tillbaka, medan professor Virchow o. dyl. syntes
i första planet. Lika fullt blef kungen uppskrämd, talade vid sin
kröning ungefär som envåldsherre och vädjade till sin här om skydd mot
Socialdemokratiens århundrade. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
