Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelse, lyckades det Tölckes energi att pä stormiga möten i Berlin för
alltid slå ned framstegspartiets gamla öfvervikt vid de för alla riktningar
öppna offentliga mötena. Däremot råkade Schweitzer i konflikt med de
bayerska partiafdelningama, som fordrade slut på hans envälde, och äfven
med gruppen kring grefvinnan Halzfeldt kom han på nytt i strid.
Generalförsamlingen i jan. 1870 gaf honom ännu sitt förtroéndevotum, och
vid hans sida ställdes hans vänner Tölcke och Hasenclever, men
oppositionens kraf på mera demokrati kunde icke längre nedslås.
Att faktiskt ett närmande ägde rum, trots de ofta motbjudande
former, hvari de bägge fraktionerna bekämpade hvarandra, framgick icke
minst på »Eisenachames» kongress i Stuttgart våren 1870. Den bayerska
gruppen uppgick där definitivt i det Bebel-Liebknechfska partiet; frågan
om jordens nationalisering besvarades i klart socialistisk riktning; man
beslöt deltaga i valen, »särskildt af agitatoriska skäl», hette det
visserligen, men också i syfte att »såvidt möjligt verka i de arbetande
klassernas intresse». Slutligen uttalade man sig bestämdt för enhetlighet i
fackföreningsrörelsen, inom hvilken dittills de politiska gruppstridigheterna
trängt förgiftande in och i hög grad skadat möjligheterna att något
uträtta. Hela denna hållning pekade hän på en växande Öfverensstämmelse
i uppfattning, mot hvilken det så mycket skarpare stack af att Schweitzer
nu begick det svåra felgreppet att, som äkta sekterist, ålägga sina
anhängare att vid omval under inga omständigheter ge sin röst åt en
socialdemokrat af den andra riktningen!
Här gick Schweitzer definitivt öfver gränsen och undergräfde själf
möjligheten för en sådan diktaturs bestånd. Hur oändligt mycket
djupare var då det bevingade ord, som just samma tid fälldes af den gamle
ärlige borgerlige demokraten Johann Jacoby: »Stiftandet af den minsta
arbetareförening skall för framtidens kulturhistoriker vara af större värde
än slaget vid Sadowa.» Men innan följderna af den Lassalleanske
ledarens olyckliga maningar till fortsatt brödratvist mellan arbetare hunnit
framträda och vålla positiv, svårläklig skada, bröt det oväder löst, som
skulle ge Tysklands öden en ny gestaltning, i större stil än nordtyska
förbundets förberedelsetid förmått göra.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
