Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till York frågade en
fanbärare hvilken grupp
hans vackra fana
tillhörde, svarade denne:
»Det gör ju detsamma;
vi äro alla af ett parti».
I febr. 1875
sammanträdde i Gotha
ombud från båda
fraktionerna för att uppgöra
förslag till organisation
och program. Bebel
satt ännu i fängelse,
men Liebknecht var
med, och Auer, hvilken
tjänat sina sporrar i den
lysande valkampen i
Sachsen och från 1874
inträdt som
Eisenach-arnes partisekreterare;
för första gången möter
oss här namnet Eduard
Bernstein, då en ung
banktjänsteman i Berlin.
Med hänsyn till
undertryckandet af
föreningsrätten konstituerades partiet så, att en hvar ansågs tillhöra detsamma,
som erkände partiprogrammet och betalade något till partiets ändamål.
Kongressen skulle årligen välja styrelse och kontrollkommitté. Båda
hufvudorganen skulle tills vidare upprätthållas jämsides med hvarandra.
Programförslaget var en hopslagning af båda riktningarnas i
verkligheten öfverensstämmande program. Lassalleanerna fingo in i detsamma
alla sina speciella slagord: hela arbetsvinsten åt arbetame, den järnhårda
lönelagen, produktionsföreningar med statskredit och den enda reaktionära
massan. Den första grundläggande punkten lydde: »Arbetet är källan
till all rikedom och all kultur, och då fruktbringande arbete endast är
möjligt i och genom samhället, så tillhör arbetets afkastning utan afdrag
och med lika rätt alla samhällsmedlemmar». Detta var den naturliga
rättsåskådningens protest mot befogenheten af kapitalvinst och jordränta,
men vid Marxismens rent ekonomiska synpunkter på denna sak var man
ännu icke framme. Däremot var man fullt .på det klara med lönarbetets
afskaffande, arbetsmedlens öfverförande i samhällets ägo och den
prole-tariska klasskampen, och äfven så med nödvändigheten att verka inom
nationell ram, ehuru i anslutning till den internationella arbetarerörelsen.
Produktionsföreningama ställdes som öfvergångsled fram till det socia-
VÅRBLOMMOR.
Äfven i polismannens bröst klappar hjärtat gladare, d&
blomstren knoppas i maj.
Teckning af Th. Th. Heine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
