Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dor hos den alltför hastigt utväxta
rörelsen var Most’s kritiska nedgörande af
Mommsens »Romerska historia», ett
försök i »proletarisk» vetenskaplighet,
hvars svaghet ju låg i öppen dag,
ehuru det å andra sidan icke får
förbises att den olärde arbetaren
verkligen hade blick för ett och annat i
forntidens klasstrider som professorn
slutit ögonen för. öfver hufvud voro
dessa brister sådana, som gärna följa
med en stor folkrörelses slyngelår; det
var enstaka förlöpningar och åtskilligt
öfvermod, men frisk lifskraft fanns
bakom, och lifvets hårda skola skulle
snart skilja ut det oäkta från det äkta.
Ett par vetenskapliga tidskrifter
framträdde för att motarbeta
förflack-ningen, särskildt »Zukunft», hvilken
en förmögen idealistisk socialist, Karl
Höchberg, började utgifva i Berlin.
Men dennes ideala riktning hotade
snart att göra oklarheten än större. I
»Zukunft» upptogos artiklar af
half-socialister som Mfllberger och C. A.
Schramm, och man sysslade än en gång
med »framtidsstatens» detaljer på ett
sätt, som bör ha väckt vemodiga
tankar hos Marx och Engels om
utvecklingens snigelgång. Det kom f. ö.
dessa år åtskilligt tillflöde till
arbetarrörelsen af oklar halt; alla slags
misskända genier och världsförbättrare af
diverse slag sökte i den nya, hastigt
uppåtstigande makten en
bundsför-vandt för sina älsklingsidéer.
Den ojämförligt mest betydande af dessa teoretiker var
privatdocenten i Berlin Eugen Duhring. Född 1833 som son till en preussisk
ämbetsman, tidigt föräldralös, uppfostrad i fattigdom på friplatser, blef han
strax sedan han aflagt juridisk examen fullständigt blind. Icke desto
mindre lyckades han genom att låta läsa för sig att fortsätta sina
studier, som han nu utsträckte öfver alla möjliga områden och öfverallt
med anspråk på banbrytande ny systematisering. Isolerad och förbittrad
hade lifvet gjort honom, och han utgöt nu i sina föreläsningar sin
vredes fulla skålar öfver sina stympare till föregångare, både den officiella
G. A. DEMMLER.
I8O4—I886.
Född i Giistrow, studerade arkitektur och
blef 1841 hofbyggnadsråd i Schwerin, i
hvilken egenskap han gjort upp ritningarna
till slottet, tyghuset, teatern m. in. i
Schwerin. Intresserad för arbetarnes bästa
lyckades han afskaffa entreprenadsystemet vid
de byggen han förestod och ge arbetame
vinsten häraf. För sitt deltagande i
rörelsen 1848—1850 straffades han 1851 med
afsked utan pension. Deltog i de
nyvak-nande frihetsiorelserna på 1860—talet
(sydtyska folkpartiet, freds- och frihetsligap
m. fl.), gick tillsammans med Johann
Ja-coby öfver till socialdemokratin och valdes
1877 som socialdemokratisk kandidat från
Leipzigs landtkrets till riksdagen. Redan
1878 drog han sig dock på grund af sin
ålder tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
