Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLSAMLARE.
Efter en tafla af Mans Baluschek.
förutsättningen måste då vara att arbetarne voro krossade, ty eljes såg
det illa ut med utsikterna för dylik politik hos valmansmassoma.
Ett par massdemonstrationer i Berlin bidrogo till att öka de
härskande klassernas oro för arbetarrörelsens omfattning. Ledaren för
andels-tryckeriet i Berlin, Heinsch, en af dem, som mest.outtröttligt verkat i det
tysta för organisationen, hade aflidit, och Berlins arbetare ville nu visa
en af de sina den sista hederstjänsten på ett sätt, som fienderna skulle
märka. Och det blef en begrafning, hvars like ingen mindes. I
tiotusental samlades arbetarne den 10 mars 1878, med röda nejlikor i
knapphålet — ty polisen hade förbjudit att medföra några som helst fanor,
icke ens hoprullade! — efter likvagnen följde ofantliga skaror, och
hundra-tusenden voro i rörelse i arbetarkvarteren för att se tåget marschera förbi.
»Hvem kan längre tala om arbetarbataljoner?» skref med förfäran en
liberal tidning. »Det är regementen, brigader, ja hela armékårer!» Och
kort därpå följde ett liknande massuppbåd, då en af medarbetame i
»Berliner Freie Presse* Dentler afled i fängelset, sedan polisen slagit
döf-örat till för läkarens uppmaning att låta honom få sin frihet under
processen.
Mot dessa massor förslog det icke heller att man sökte starta som
motvikt en »kristligt-social> agitation. Den kristliga socialismen hade i
våra dagars Tyskland icke de förutsättningar, som starka frikyrkliga
strömningar med folkligt-revolutionära traditioner skapade åt densamma
i England. Upplysningsfilosofin hade trängt ganska djupt ned i tyska
arbetarkretsar, men å andra sidan sågo arbetarne af exempel som Strauss,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
