Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL KAUTSKY.
1854—
Född i Prag inom en bekant konstnärsfamilj, med anor från polskt, tschechiskt,
italienskt och tyskt blod. Fadern var målare, modem har gjort sig ett namn genom en rad goda
sociala romaner. Redan som gosse drefs han i opposition genom tyska kamraters öfversitteri
mot hans tschechiska börd, och hos benediktinema i Melk, där han tillbragte några år i
skola, lärde han grundligt känna och afsky prästväldet. Kommunens väldiga drama gjorde ett
djupt intryck på hans unga sinne, och redan som student var han fast besluten att ägna sitt lit
åt socialismens sak. Han studerade historia och naturvetenskap samt fransk socialism, hvilket
till en början gaf honom ett stänk af utopisk tankegång. Hans första skrift, om
befolkningsfrågan i framtidsstaten, skulle just lämnas till trycket, då Hödels attentat inträffade. Återverkan
på den ännu helt outvecklade österrikiska arbetarrörelsen af händelserna i Tyskland blef mycket
stark, och den Most’ska anarkismen inverkade där till en tid helt upplösande. Kautsky kunde
under dessa förhållanden icke i sitt hemland finna något honom passande verksamhetsfält,
utan mottog 1880 med glädje Höchbergs kallelse till Zürich för att medarbeta i hans tidskrift.
Genom studium af Engels fördes Kautsky nu helt öfver till Marxismen, hvars outtröttlige,
vaksamme och orubblige försvarare han sedan alltjämt förblifvit. Samman med Bernstein, med
hvilken han knöt en nära vänskap, gjorde han till sin uppgift att teoretiskt skola och upplysa
partiets elit. När »Neue Zeit» 1883 grundades blef han dess redaktör, en post som han ännu i dag
innehar. Bland hans arbeten märkes det äfven på svenska utgifna »Marx’ ekonomiska läror».
När partiet efter socialistlagens fall kunde tänka på en programrevision var det Kautsky som
i första rummet formulerade utkastet till det nya program, som 1891 antogs i Erfurt, och
också han som skrcf de mycket bemärkta, »officiella» kommentariema till detsamma, under titeln
»Erfurter-programmet*. I slutet af 1890-talet kom det till en brytning med hans gamle
vapenbroder Bernstein, och Kautsky representerar sedan dess den strängaste, som motståndarna gärna
säga »ortodoxa* Marxismen gent emot all slags »revisionism.» Äfven i den internationella
socialismens inre konflikter har Kautsky på senare år tagit en verksam del; i Frankrike har han
stödt Guesdistema mot Millerand och Jaurès, i Ryssland PlekhanofF mot Lavroffs lärjungar, de
socialistiskt-revolutionära. Bland hans senare arbeten märkes en studie öfver »Den sociala
revolutionen». I Dresden-resolutionen af 1903 med dess skarpa front mot revisionismen och i
dess upphöjelse i Amsterdam 1904 till internationell formel har Kautsky haft verksam del.
— Hur man än bedömer hans hållning i socialismens inre brytningar, hvilken nog ej kan
fritagas från en viss dogmatism, så har hans insats under ett kvarts sekel för att i alla riktningar
tillämpa och fördjupa Marxismens världsåskådning varit af ofantlig uppfostrande betydelse, och
Kautskys namn skall alltid stå bland den internationella socialismens främsta från hans tidehvarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
