Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grenar, t. ex. i kemi och geologi, vidare fysiologiska och agronomiska
arbeten och talrika matematiska verk, ty Marx hade en särskild böjelse
för matematik. Men så funnos också de stora diktverken från alla
litteraturer; de grekiska tragöderna stodo vid sidan af Shakspeare, Dante,
Cervantes, Balzac, Robert Bums och ryssarna Puschkin, Gogol och
Tschedrin. Marx läste dem alla på originalspråket; 50 år gammal ökade
han sitt språkområde med ryska.
Som ung hade han kastat sig in i den sodala forskningen med en
energi och flit, som öfvervann alla hinder. Samma flitiga vanor behöll
han ända till sin död. Från 8 eller 9 på morgonen satt han vid sitt
arbetsbord, hvars lampa brann till sent på natten. Han var svår att få
loss från sina böcker under de perioder af hans lif, då han fick mera
helt ägna sig åt vetenskapen. Men väl ute bland vänner var han
älskvärdheten själf. De bitande sarkasmer, med hvilka han i sin
polemik bekämpar kapitalismens försvarare, upplöstes då i muntert glam.
Marx tumlade om som kamrat med sina bam, medan de voro små, och
var öfver hufvud mycket bamkär; han sade ofta att det att Kristus tyckte
om bam var det drag hos hofiom som tilltalade honom mest. Han
tyckte också om att spela schack och tog ofta ett parti med familjens
gamla trotjänarinna, fröken Helene Demuth, som från hans hustrus
föräldrar kommit öfver till det Marx’ska huset och följde dem i alla
skiften. Någon son hade Marx icke, men utom de ofvan nämnda en tredje
dotter Eleanor (se del. I, sid. 480).
Hans andliga arf öfvertogs närmast af vännen och vapenbrodem
Friedrich Engels, som ännu i tolf år outtröttligt fortsatte att i råd och
dåd verka för den internationella arbetarrörelsen. Efter Marx’
manuskripter ordnade och utgaf Engels andra och tredje delarna af »Kapitalet»,
hvilka skildra kontorets och handelns mekanism liksom första delen
framställt fabrikens. Det låg dock i sakens natur att dessa två band icke
kunde gripa så djupt in i arbetarrörelsen som första delen på sin tid
gjort; men för verklig kännedom om Marxismens slutliga teorier äro de
af stor betydelse. Mera direkt verkade däremot den skrift, som Engels
1884 gaf ut om »Familjens, privategendomens och statens ursprung». Stödd
på undersökningar af den amerikanske forskaren Lewis Morgan och på
förarbeten af Marx har Engels här utfyllt en väsentlig lucka i »Det
kommunistiska manifestets» framställning och gifvit genom att belysa
mänsklighetens urhistoria nya stödjepunkter åt den vetenskapliga socialismen.
Men det allra mesta af sin arbetskraft ägnade dock Engels under dessa
år åt att i uppsatser och bref eller vid personliga sammankomster söka
råda och vägleda, hvarhälst arbetarrörelsen i skilda länder syntes behöfva
någon sådan hjälp»
Engels’ bok mot Dühring hade på sin tid verkat klarande bland de
mera utvecklade hjärnorna inom partiet. Han utgaf nu ett sammandrag
af några bland dess viktigaste delar, den under titeln »Socialismens
utveckling från utopi till vetenskap» välbekanta och på alla språk (äfven
Socialdemokratiens århundrade. II. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
