Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traktat-politik, hvarigenom tullen på rysk spannmål nedsattes mot att den
tyska industrin fick motsvarande lättnader. Världen fick här bevittna
det egendomliga skådespelet att Caprivi och käjsar Wilhelm måste hålla
till godo med att anlita socialdemokratins stöd mot högerns röster.
Årets partikongress, som hölls i Köln, blef vittne till en första
kollision mellan den politiska rörelsens män och den uppåtsträfvande
fack-föreningsvärlden, hvilken nog sågs en smula väl mycket öfver axeln af
flera bland de förra. Dock antogs en resolution, som anbefallde
energiskt främjande af fackföreningarna i partiets eget intresse. 1 fråga om
1 maj fastslogs, i anslutning till förtydligandet på den nyss hållna
internationella kongressen i Zürich, att endast de arbetare och
arbetarorganisationer, som utan skada för sina intressen det kunde, borde fira
dagen äfven genom arbetshvila. Ett förslag af Bernstein, som fortfarande
vistades i landsflykt i England, att partiet borde deltaga i de preussiska
landtdagsvalen, hvilket efter valsituationen förutsatte kompromiss med
de frisinnade, afslogs af kongressen, som i stället anbefallde agitation
mot hela det preussiska tre-klass-valsystemet. Men tanken, en gång
väckt, lät icke afvisa sig; vid de senaste valen till preussiska landtdagen
gjorde socialdemokratin ett kraftigt anlopp, visserligen utan positiv
framgång, men just detta blef den bästa illustration till detta »eländigaste»
valsystems omöjlighet.
På våren 1894 roade sig en sydtysk professor Quidde att sätta ihop
en broschyr »Caligula, studie öfver romerskt käjsarvanvett». Bilden var
så målad, att parallelen med käjsar Wilhelm gaf sig själf:
själfhärskar-anda, praktlystnad, militärmanövrer, dilettanteri i skilda riktningar voro
drag som starkt framhäfdes. Quidde själf fann emellertid lämpligt att
energiskt förneka all ond mening, och därvid fick saken bero. Möjligen
har den, trots författarens reträtt, bidragit till att i käjsarens omgifning
på nytt framföra tankar på skärpt lagstiftning mot
»samhällsupplösnin-gen». Starkare verkade dock i denna riktning mordet på Camot i juni
1894. Den mäktige storfabrikanten frih. v. Stumm, kallad »kung Stumm»
på grund af den stränga härskarspira hvarmed han styrde sina fabriker
och gods, fick nu allt mera villigt öra hos käjsaren. Vid en festmiddag
i Königsberg höll denne ett slags programtal, hvari han skarpt
klandrade sin godsägaradel för att den dristat göra opposition mot honom.
Sådant var »ett oting»; men nådens dörr stod öppen för dessa förlorade
söner. Nej, alla måste vi hålla ihop mot de sträfvanden, som voro
riktade »mot grundvalen för stat och samhälle», och kämpa »för religion,
moral och ordning» mot omstörtningen. Vinken förstods, och en
junker-deputation framförde straxt därpå till käjsaren sina ursäkter och sina
önskningar om en »skarp» lagstiftning.
Det visade sig dock att Caprivi icke ville låta sig öfvertygas om
gagnet af denna »skärpa». Han syntes t. o. m. åter få käjsaren med
sig, då han plötsligt fick sitt afsked. Dock drog han med sig i sitt fall
sin främste motståndare i käjsarens omgifning, junkern grefve Eulen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
