Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tare, icke för nutidens arbetare-medborgare. Nationernas existens är ett
värdefullt plus i kulturen och står alls icke i vägen för ett internationellt
sinnelag. Ingen tänker på att afsvärja den s. k. »rätten till revolution»,
nödvärnsrätten, som ingen lag i världen kan taga bort. Men må vi öppet
erkänna att vi vilja ställa oss på reformernas grund, vara ett
demokratiskt-socialistiskt reformparti. Traditionen sträfvar däremot, men praxis har
alltid tvungit oss att tillvarataga, utan hänsyn till doktriner,
arbetarklassens omedelbara intressen. Och må vi f. ö. akta oss att taga arbetame
för annat än hvad de äro. De ha icke blifvit de utarmade proletärer,
som »Manifestet» förutsade, men de ha både dygderna och lasterna från
de ekonomiska och sociala villkor, hvarunder de lefva. Och hvarken
dessa villkor eller deras verkningar låta sig i ett slag förändras. Låt
oss glädjas öfver den rikedom af intelligens, uppoffringsförmåga och
dådkraft, som den moderna arbetarrörelsen dels framdragit i ljuset, dels själf
skapat, men låt oss icke kritiklöst se bort från hvad som ännu felas.
Bernsteins skrift, hvari en af Marxismens främste teoretiker vände
kritiken mot hvad han förut försvarat, mottogs i det borgerliga lägret
med stort jubel, hvarunder man i början totalt förbisåg, att det
kapitalistiska samhällets bestånd alls icke var bättre garanteradt efter det
Bern-steinska än efter det Marx’ska utvecklingsschemat. Inom partiet själft
gingo meningarna om hans bok, med den mängd af frågor den mera
framkastar än löser, skarpt i sär. Somliga gåfvo honom rätt i ett, andra
i ett annat, men det bildade sig också kring Kautsky, Bebel, Mehring
m. fl. en riktning, som under meningsstridens fortgång alltmera utformade
en »ortodox» Marxism med anspråk på att vara den enda radikala och
äkta och vetenskapliga socialismen. Om Bernstein ställt sig tviflande
äfven där han icke själf var på det klara med sin kritik, så fick däremot
försvaret lätt en benägenhet att hålla fast vid både viktigt och oviktigt
i mästarens läror och att genom borttolkning skyla öfver satser, som nog
en gång varit ordagrannt menade.
Kautsky sammanfattade försvaret för den gamla ståndpunkten i en
bok »Bernstein och det socialdemokratiska programmet», som kom ut i
sept. 1899. Han pröfvar där den ena efter den andra af Bernsteins här
ofvan refererade hufvudinvändningar.
Den materialistiska historieuppfattningen lägger de yttersta orsakerna
till ett tidehvarfs händelser i dess ekonomiska utveckling och drar
därigenom historien in i nödvändighetens rike. Att konsekvent utföra detta
betraktelsesätt är Marxismens metod, och metoden står fast, äfven om
dess resultater nu i åtskilligt bli olika mot t. ex. i »Det kommunistiska
manifestet». Bernstein vill medtaga andra faktorer, men dessa ha ytterst
också ekonomiska förutsättningar, och han ger oss ingen anvisning hur
detta skall ske. Så blir hans »förbättring» på denna punkt endast
inkonse-kvent materialism i st. f. konsekvent. Lika litet utbyte ger hans kamp
mot dialektiken. Han förklarar denna för farlig, emedan den lätt kan
drifvas ut i overkligheter. Detta må gärna medgifvas, men det hindrar ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>