Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det stora missförståndet»,
skämtades friskt i ord och bild
med alla de olika
»riktningarnas» ensidigheter och
märkliga förmåga att göra stora
principskillnader af teoretiska
eller temperaments-differenser.
Vi återgifva som prof på
humorn i Tyskland, sådan den
kan taga sig uttryck mellan
partivänner inbördes, några af
dessa teckningar. Bilderna af
dr David syfta på hans stora,
då nyss utgifna arbete
»Socialism och jordbruk», där han
emot de gamla socialistiska
uppfattningarna energiskt tar
parti för småbruket med
kooperation som den driftform
utvecklingen själf anvisar.
Be-bel slungar förgrymmad sina
viggar mot de under ett
afle-dande paraply hopkrupna
Voll-mar och Bernstein, och »Neue
Zeits» redaktör Kautsky tar sin
själfskrifna plats på
påfvesto-len som den rena lärans ofelbare väktare.
Men denna godmodiga stämning blef icke den på
Dresden-kongres-sen rådande. Tonen blef genast från början hätsk och personlig, den
obetydliga frågan om medarbetarskap i icke-parti-organ debatterades dagar
igenom med växande lidelse, till sist vände de hårdt ansatta
»revisio-nisterna» om spjutet och angrepo en af sina bittraste vedersakare, Franz
Mehring, som själf skyldig till så underliga åsiktskastningar fram och
tillbaka, att själfve Bebel måste taga ett visst afstånd från denne
medkämpe och beteckna hans uppträdande som »en psykologisk gåta». Men
i hufvudsak dref Bebel med stöd af kongressens stora flertal sin vilja
igenom. Partiet proklamerade att segern icke skulle betyda ökad
mode-ration, utan tvärtom skarpare kamp. Mot ett ringa fåtal röster antogs
som konsekvens af de upphetsande debatterna den af Bebel, Kautsky
och Singer framlagda s. k. Dresden-resolutionen, där det heter:
— et nos habemus papam!
(Äfven vi hafva en påfve.)
(Jämför texten.)
Partidagen fördömer på det afgjordaste de revisionistiska sträfvandena att ändra vår gamla
pröfvade och segerkrönta, från klasskampen utgående taktik i sådan riktning, att i stället för att
eröfra den politiska makten genom att besegra motståndame skulle träda en politik, som
söker komma sakernas bestående ordning till mötes. Följden af en dylik revisionistisk taktik skulle
vara att i stället för ett parti, som arbetar på möjligast hastiga omdaning af den bestående bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
